Det var en gång...

..en husse som bodde i ett litet hus med sina stiliga katter Max och Måns.
Just denna kväll hade husse varit i den stora staden Linköping och hälsat på goda vänner och kom inte hem förrän klockan ett på natten.

Det var kallt ute och tystnaden var kompakt, man skulle kunna hört en nål falla i en höstack.
När han klev in i sitt lilla hus stod Måns där och väntade, argt tassandes på golvet med sin framtass.
-"Du skulle varit hemma för en timme sedan!" sa Måns.
För det är vid midnatt som Måns och hans husse brukar gå till sängs.
-"Ledsen min vän!" sa husse och lyfte upp Måns, och då kunde inte Måns vara arg längre utan kurrade nöjt!
-"Nåjam, tur för dig att du kom hem i alla fall!" sa Måns och nosbuffade sin husse i ansiktet för tredje gången.

Där satt de och gosade för fullt i natten, när husse frågade Måns.
-"Har du sett Max nyligen?"
-"Nä, han drog iväg en sväng men gå ut och ropa på honom så kommer han nog snart."
-"Hjälper du till?"
-"Självklart!" sa Måns och tassade iväg mot luckan.

När husse kom ut bet kylan honom i kinderna och han kunde se stjärnorna lysa i mörkret.
Måns satte sig på husses fötter för att se lite bättre, och för att husse inte skulle smita in igen innan Max var hemma.
När husse KSSat några gånger fick han ett svar!
Max jamde och det lät som om det kom nerifrån vattnet, så Måns och husse stod kvar och väntade.
Ingen Max dök upp, så husse ropade igen, och igen fick han svar.
Minuterna gick och husse och Måns blev oroliga över Max så husse gick in och hämtade en ficklampa, tog på sig skorna och en jacka och gick ut i natten.

-"Jag vill hjälpa till!" sa Måns och gick mot trappen som går ner till vattnet.
-"Självklart!" sa husse och gick efter Måns.

När de kommit ner till vattnet hjälpte Måns till och ropade efter Max och fick svar.
-"Här är han" sa Måns och sprang ut på bryggan.
Detta var första gången som husse sett någon av sina missar på bryggan, och han blev mer orolig, men han kunde inte annat än att hålla med Måns, ljudet kom därifrån. Inte hade han tagit sig ett kvällsdopp?
På tok för kallt för det så här års!
Husse gick ut på bryggan med och skrämde ett par fiskar som halvsov i vattnet så det blev ringar på vattenytan.

Efter att ha KSSat ett par gånger till och lyst med ficklampan fick husse till sist syn på ett par ögon som reflekterades i ljuset.
"Där är han!" sa husse och såg mycket frågande ut.
Det visade sig nämligen att Max var på ANDRA sidan vattnet, brevid huset där skällisarna bor. Kanske hade han varit där och läxat upp dem! Detta är ett mysterium som vi aldrig kommer att få kännedom om.

"Men... hur kommer man dit?" frågade då husse Måns.
"Tassa hittåt!" sa Måns och gick tillbaka till land och tog höger.
Husse gick efter på stigen och KSSade. Han kunde se att Max också gick åt samma håll fast på sin sida av vattnet.
Måns sprang före 10-15 meter, och väntade sedan in sin husse och tyckte han gick långsamt.

-"Enligt en sägen ska det finnas en liten bro någonstans, men den har inte husse sett. För inte kan det vara så att Max gått ända upp till stora vägen för att använda DEN bron?" sa husse.
Måns teg och såg lite klurig ut, "Allt behöver du inte veta!" tänkte han.

Måns försvann i natten och husse gick nu på för honom okända stigar. Nya hus dök upp i mörkret och han kände sig som en inbrottstjuv. Fast han bara var på kattjakt. Till sist var husse nästan uppe vid stora vägen och var mycket förvånad över att inte sett någon lämplig bro som missarna kunde använda att gå över. Sedan kunde bron finnas i någon av trädgårdarna, men dit ville husse inte gå. Framför allt inte så här dags!

Samma väg som han nyss gått, gick nu husse tillbaka.
Och efter 2 minuter blev husse glad!
Där satt nu både Max och Måns och väntade på sin husse. När de såg husse tittade de på varandra och skakade på huvet, som om de hade en hemlis. Max var inte blöt så det måste finnas en bro någonstans.

Husse som nu hade varit vaken länge, slappnade av och kände tröttheten komma över honom. I sakta mak promenerade han hemåt med åtta små tassar straxt bakom honom.
Detta äventyr hade gjort alla tre trötta, så när de kom hem gick de och la sig i husses säng.
En misse på varje sida av husses kudde, och där somnade de gott.

Sedan levde de lyckliga i alla sina dagar.....

Kommentarer
Postat av: Malin

Nu är jag nyfiken, upp med dig husse och kolla i dagsljus, är det någon bro eller?



Alla kolonikatter vill veta :) för de är lika nyfikna som jag...



Älskar din saga förresten :)



Kram

2010-10-02 @ 11:24:32
URL: http://ostgotakatterna.blogspot.com/
Postat av: Dui och Deco

Så fint skrivet! Lyckliga slut tycker vi om! Ni är allt två myskissar ni också! Vi håller med Kolonikatterna, vi vill veta mer om bron..Nosbuff

2010-10-02 @ 15:44:55
URL: http://duideco.blogspot.com
Postat av: Findus, Isak och Rasmus

Åh, vi tycker om den sagan. Fast nu blev ju vi också jättenyfikna på bron! Är det inte typiskt att människor ska vara så känsliga av sig. Inte vilja springa i andras trädgårdar mitt i natten. :) Kurr och burr.

2010-10-02 @ 20:39:56
URL: http://stationskatterna.blogspot.com
Postat av: Wikki

Mjau, ta med husse ut i natt! Det är så häffans stjärnklart och vackert - jag är ute och tittar på SkaparKattens Svans... Eller Vintergatan, som ni människor säger...

NosPuss Wikki

2010-10-02 @ 22:10:59
URL: http://www.metrobloggen.se/wikipedia

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0