Kallt ute
Och nu när husse ska lägga sig ligger vi i soffan igen.
Man måste vara lite social med husse och favvobrorsan med!
Husse säger att det snart kommer bli ÄNNU kallare, hoppas våran dörr inte fryser fast då när vi tassar runt i området!
Favoritplatsen! På pläden under luftvärmepumpen. Krr krrrr....
Området blev större idag.
Varje gång han kommer hem vill han se oss, och om han inte gör det ropar han efter oss.
Och oftast oroar han sig faktiskt helt i onödan, för vi har bra koll på läget tycker vi!
Men man kan skrämma upp husse på olika sätt, som i förrgår kväll...
Ingen av oss är hemma så han börjar att KSSSa för fullt, och väluppfostrad som jag är svarar jag med ett mjau eller två! För sista veckorna pratar jag ganska mycket, och det är husse inte van vid. I alla fall...
Bara för att jag jamar tillbaka utan att husse ser mig så tror han att något har hänt. För jag hade inget bråttom hem så det tog en minut eller så. Och husse trodde ju att jag hade ont bara för jag jamade. Men jag svarade ju artigt bara. Så när han fick se mig, blev han lugn igen! :-)
I morse var det ja...
Innan han åkte och arbetade satte han sig ner vid mig, för jag låg i soffan. Och igår var jag inte så hussig så jag tänkte att jag skulle gosa lite. Givetvis la jag mig det skönaste jag kunde i hans knä, och då muttrade husse äver taskig timeing, vad han nu menar med det. Fnys! Enligt honom satt han så länge som han kunde innan han var tvungen att åka. Som ni förstår blev det ingen längre sittning! :-(
Klick hörde jag och han satte sig i brummisen och rullade uppför backen.
När han kommit nästan fram till stora vägen såg han en katt gå över grusvägen, kul en misse till tänkte han.
Missen försvann under ett släp som stod parkerat och när husse kastade en blick ditåt när han brummade förbi tänkte han.
-"Oj vad lik, inte kan det... hmmm ... stopp!"
Mao stannade han brummisen och backade några meter för att syna missen noggrannare. Och när satt en lycklig Måns som var på upptäcktsfärd! Tja husse! sa Måns. Dra nu, jag har inte tid med dig! Bye Bye
Husse stannade kvar i brummisen och åkte vidare till arbetet.
Detta var kanske 20 meter från stora vägen, så nu måste husse oroa sig för det med. Han hade inte sett någon av oss så långt bort innan.
"Se, hemma igen!"
På tal om Måns kan jag tala om att den svartfoten sov hos husse HELA natten som var! Mao ord fick jag sköta vakten ensam!
Väckarklockor!
Husse hoppade ur sängen och sprang ut, och samtidigt kom Sigges husse från deras hus.
Sigge gjorde i alla fall ett anfall men jag sprang därifrån! Och Sigge själv blev inburen av sin husse. :-)
Husse ropade in oss, men jag var så uppe i varv att jag inte ens kunde ligga still på golvet som jag brukar.
Efter lite godis hade vi båda lugnat ner oss, för Måns satt förstås på första parkett under fightuppladdningen.
Efter det gick både Måns och jag till skogs åt andra hållet, så långt från Sigge som möjligt!
C.S.I for ever!
Jo igår köpte husse HELA säsong 9 av C.S.I! Och eftersom han var lite slöer igår började han titta på avsnitt efter avsnitt. Mao låg han i soffan och då kunde jag inte låta bli, utan hoppade givetvis upp till honom och låg på hans arm, avsnitt efter avsnitt! tihi
Om jag vaknade till jamade jag lite så husse visste att det var dags att klappa mig! :-)
Och i morse tog vi 2 avsnitt till! tihi
Tur är att det finns massa avsnitt kvar!
Måns var ute men kom in med jämna mellanrum för att kolla om vi låg kvar!
Flamingon flyger sin kos...
Vädret har varit lite kyligt för våra tassar, så vi har sovit mest hela dagen.
Husse var iväg en sväng och när han kom hem var det med sorgliga nyheter.
Affären han brukar köpa vårat favoritgodis i ska sluta sälja det! Får man det, utan att fråga om lov först?
När husse skulle betala tyckte han att det blev för billigt så han jamade till om det. Och då sa tjejen att de sålde ut dem för 1/2 priset! Aj aj aj!!
OCH tror ni husse köpte dubbelt så många då?!
Nepp! Borde ju vara logiskt!
Snart ett minne blott! *snyft*
Nosbuffar i all ära, men...
Idag väckte Måns husse med några rejäla nosbuffar! Dags att stå upp gubbe! Kurr kurr
Efter lite morgongos i ett par minuter var Måns nöjd och gick ut. Husse som nu vaknat ordentligt lullade ut i vardagsrummet och där på golvet hade Måns lämnat en 1/2 råtta! Tycker om dig med tänkte husse och slängde ut den och en liten rackare han hittade!
Husse misstänker att detta även kan vara en lite hämnd för att han skrattade åt Måns så han grät härom kvällen. Måns låg vid husses kudde och skulle snurra runt, bara det att sängen tog slut så han trilla ner på golvet. Snabbt hoppade han upp igen och låsades som om det regnade.
Sedan gick husse ut i skogen en sväng och när han efter en dryg timme kom tillbaka KSSSade han för att få se mig för första gången idag.
Och husse höll på att trilla av pinn! För jag kom springandes och jamandes, och det är något jag inte gjort på några veckor nu! Mestadels har jag kommit i sakta mak mot husse.
Det tyckte husse om och satte sig i soffan så jag kunde hoppa upp i hans knä och gosa lite.
Efter det bjöd han på rökt skinka! Och den mumsade jag i mig som om jag vore Måns!
Jag väl inte hjälpa att jag var hungrig??
Här är jag husse!
Max på grönbete
Husse har varit hos Sigge och kollat så vi är snälla, och det är vi förstås! tihi
Som vi alla(katter) vet måste vi ha i oss lite gräs ibland. Och att bara tugga i sig det tycker jag är på tok för enkelt. Man ska givetvis döda gräset med, eller hur?
Kolla här!
Först så vässar man klorna så de är i topskick!
Sedan smygar man till lämpligt attackområde! Juste kattoflage, eller hur? :-)
Sedan provsmakar man lite, så man inte hittar gammalt gräs.
Ni som jagat gräs vet att de godaste alltid är högst upp! Och det är nu klovässningen gör nytta!
ATTACK!!
Just det här grässtråt var extra gott! Mums!
Vattenkrig! Heja husse!
Det är då HAN dyker upp! Dvs Sigge! Och på våran mark! Men vi var bara på goshumör och inte på fight humör, så ja sa år Måns -"Fort hämta husse!"
Husse som satt framför tvn och sura för att LHC förlorat i sista sekunden fick plötsligt något annat tänka på.
För in igenom luckan kommer Måns, tvärnitar, tittar ut och börjar morra! Och Måns är inte den som morrar i första taget så husse gick givetvis ut för att kontrollera läget. Då hörde han en katt som lät, för det går inte att beskriva hur missar låter när de är arga på varandra! Men Max för 17 tänkte husse, MEN det var ju inte jag!
Där bland gräset satt/kröp Sigge framåt mot mig, och själv satt jag hur cool som helst eftersom husse var där!
Husse försökte distraheta Sigge med en pinne, men det gick inte.
Då gick han in och fyllde en kanna med vatten för att hälla på Sigge, för den dealen har Sigges husse och våran husse om vi tassar på varandras område! Men tror ni Sigge brydde sig?? Nä nä...
Krig tänkte då husse som laddade stora kanonen, dvs trädgårdsslangen! tihi
Och då kunde inte ens Sigge fokusera på mig mer. haha kunde han ha!
Med svansen mellan benen gick Sigge hemåt och Måns och jag gick in till husse och vilade ett par timmar.
I morse var ingen av oss hemma när husse åkte till jobbet.
Men när han kom hem låg jag på husses kudde i sängen, och då la sig husse brevid och gosade med mig ända tills jag började dregla. :-)
Men någon Måns såg han inte till.
Sedan gick husse ut i skogen en dryg timme och när han kom tillbaka körde vi en "favorit i repris", för jag låg fortfarande i sussade gott!
Denna gång blev inte lika långvarig pga att husse nu inte sett Måns på 15 timmar eller så, mao ville han tassa efter honom. Men just som husse gick mot dörren kom Måns in genom luckan! :-)
Detta firade Måns och husse med nytt gosrekord!
I en hel kvart hade Måns tålamod att ligga och kurra i husses famn!
Brukar vara över på ett par minuter! tihi
På Siggespan! Ni kan ju gissa åt vilket håll Sigge bor!
För övrigt ska jag bara tala om att min tass är nästan bra nu!
Jag är ju så duktig på att äta medicin att svullnaden är nästan borta, jag haltar inte alls och framför allt så jamar jag inte ens lite om husse klappar eller tar på tassen eller benet! Bra va? :-)
Morgonsol :-)
Rasande husse del 2
Eftersom jag nyss väckte husse efter en mindre bra natts sömn, satte han sig här på morgonen. Kanske lika bra det så han får ur sig lite ilska.
Till att börja med skvallrade Sigges husse när husse kom hem från jobbet att Sigge fått smisk igen. Samma öra som sist. Och när husse frågade när detta var som stämde det bra överrens när jag började halta igen.
Då var det igen snack längre tyckte husse, nu får du äta medicin igen! Och han sa att om det inte blir bra i baktassen blir det brummis och hälsa på veterinären igen. :-(
För tassen såg värre ut igår, svullen och lite "sne" tyckte husse. Men jag vill bara belasta lite bättre.
Givetvis sitter jag inte inne och jamar över spilld mjölk utan går, eller rättare sagt, haltar mina rundor i alla fall.
Och det var då det hände....
Husse satt och tittade på tvn när han hörde de beryktade skällisarna igen. När han gick ut så insåg han att det var bakom grannens hus och att deras husse var ute på gräsmattan och arbetade lite.
För att uttrycka sig milt blev husse då orolig och tog på sig skorna och gick ut. Tassade rakt förbi skällisarnas husse och sa typ "Om det sitter en katt i ett träd då jamars..."
Deras husse släppte allt och tassade efter husse in i skogen.
Och 5 meter upp i luften sitter jag och njuter av utsikten! Det var ett dumt träd, för jag satt på den grenen som var längst ner. :-( Och under trädet satt den lönnfeta taxen och skällde.
Hade det varit Måns hade husse inte blivit så upprörd som han nu blev, för han är frisk och kry.
Men hur 17 skulle jag ta mig ner med bara 3 fungerande ben? Och som grädde på moset var marken fylld med taggiga buskar och bara någon meter därifrån fanns ett staket med taggtråd överst!
Skällisarna och deras husse fick sig en utskällning av husse igen och faktum är, att misse i träd gör husse argare än han varit senaste 20 åren. Båda gångerna har det kommit ord ur hans mun som inte alls är likt husse. :-(
När de andra tassat vidare och det bara var husse som stod nedanför började jag titta på vägar att ta mig ner.
Eftersom det inte fanns någon bra, jamade jag lite... tyckte inte alls om att vara här!
Vad händer då? Jo husse går hem!
Trodde jag, han gick nämligen och tog på sig sin tjockaste jacka och gick upp till Sigges husse och hämtade en stege!
Sigges husse tittade frågande på husse men förstod samtidigt vad som hänt, och husse muttrade lite igen.
Men när husse kom fram till mitt träd hade jag redan tassat ner! Och med tanke på omgivningen på marken blev husse jätteorolig! Han ropade flera gånger men fick inget svar. Tassade runt bland de taggiga buskarna som om de vore fjädrar, och tittade noggrant efter mig. Men eftersom det nu började bli lite mörkt fick husse tillfälligt ge upp och gå hem och hämta en ficklampa. Sigges husse fick samtidigt tillbaka sin stege.
Väl tillbaka fortsatte husse och leta, och då dyker skällisarnas husse upp igen.
Då blev husse om möjligt ännu argare, då det med all önskvärd tydlighet uppdagades hur lite skällisarnas husse brydde sig! För när husse (attans dumt nog) typ mordhotade skällisen, inte deras husse, om det skulle hända igen pga att husse blir så upprörd. Fick han tillbaka som svar att det skulle göra tre jaktlag väldigt ledsna!
(SOM OM JAG BRYR MIG ?!)
Givetvis skulle husse aldrig skada skällisen, men det kom så mycket ord ur hans mun just då! Och att han hade fortfarande inte hittat mig vilket inte gjorde saken bättre.
Efter 10 minuter tyckte jag det var dags att ge mig tillkänna innan husse river sönder både jacka och byxor i buskarna. Så jag jamade till ett par gånger! Då trodde husse att han skulle svimma! För jag var nämligen på andra sidan av staketet!
Husse vet ju inte om jag kröp genom det eller hoppade över det från trät. Och det sista alternativet får husse att drömma mardrömmar. Ush för taggtråd! :-(
Husse bad då skällisarnas husse att tassa vidare, då han visste att jag inte skulle komma fram om han var kvar.
Och faktum var att jag inte ville prata med husse heller! Kom han närmare än en meter haltade jag bort en sväng.
Efter att husse inspekterat mig på håll gick han hem. Vad mer kunde han göra?
Måns och husse tittade på tvn någon dryg timme men sedan blev han orolig för mig igen.
Han tassade bort genom skogen men Måns 3 meter bakom. Husse berömde Måns för att han hjälpte till. :-)
De hittade mig på samma plats där husse sist såg mig. Husse var snäll och lös med ficklampan där jag kunde komma igenom. Och som den familj vi är haltade vi hemåt. Först husse och 4 meter bakom gick Måns och jag.
Varannan sekund tittade husse bakåt för att se om familjen var samlad. Och varje gång så log han när han såg oss. tihi
När vi kom hem till bryggan och bara hade trappen upp kvar drack vi lite vatten först.
Sedan gick vi upp och somnade i soffan Måns och jag.
Nu var husse lugnare men långt ifrån lugn. För vid midnatt gick han och la sig men kunde inte sova. Och vid ett tiden gick han upp en sväng och såg Måns sova i soffan.
Men jag var ute på nya äventyr...
För arg att blogga, uppdateras tors kväll!!!
Till alla som läser detta. :-)
Till att börja med ETT STORT TACK för alla kommentarer!
Tycker det är fantastiskt kul att läsa dem, korta eller långa spelar ingen roll. Kollar flera gånger varje dag om någon har skrivit en kommentar.
Sedan är jag inte lika duktig på att svara på dem som tex Sippo.
Därför vill jag med detta inlägga tacka och hoppas att det fortsätter. :-)
Snart har jag haft Max och Måns här i 4 månader, och jag har njutit varenda sekund. Ok inte i bilen med den mest olyckliga Max ni kan tänka er. Tur att man inte har långt till veterinären.
Sedan tycker jag det är fantastiskt med den gemenskap som finns här i kattbloggvärlden! Inte trodde jag för 4 månader sedan att jag skulle bry mig om en artikel i Karlskoga-Kuriren! hehe Väntar fortfarande otåligt att få läsa den om Rafael! En kram till Klosterkatterna som bloggar om deras katter.
Sedan ska jag tacka katten Gustafs husse med!
Givetvis för en bra blogg, men du ska veta att din blogglista har jag nästan som startsida nu för tiden.
Smidigt att se vilka som har skrivit något nytt! :-)
Jag ska givetvis tacka Malin på Östgötakatterna med. Jag bombar henne med mess nästan varje dag. Känns det som i alla fall. Eller så ringer jag! För er alla som inte träffat henne så ska ni veta att hon lägger ner hela sin själ i dessa missar i kolonin. OJ vad timmar hon har suttit där! Allt "bara" för att missarna ska få det bra.
Och att denna kvinna inte ger upp fattar jag inte! Beundrar hennes envishet och kärlek för katter oändligt!
Nu tror ni alla att jag ska sluta blogga efter detta inlägg... Men det ska jag inte!
Kände bara att jag ville skriva av mig lite som mig själv.
/Christer
_________________________________________________________________
I kväll när jag kom hem ställde jag mig vid bilen och väntade som jag brukar. Oftast händer det inget och jag går in och hittar en eller två nyvakna herrar! Eller så är de inte hemma alls.
I alla fall...
Ikväll så kom Måns tassande från framsidan redan efter en halv minut. Satte mig ner och gosade med honom då jag hörde ett par mjaus bakom mig. Där kom Max linkandes och jag kan säga att det såg bättre ut idag än igår. Så förhoppningsvis kommer han bli ok på ett par dagar. Det var ett rejält jack han hade i tassen! :-(
Sedan gick vi in och de fick lite godis och jag kunde även passa på att göra rent han sår lite. Undrar om det gör nytta när han går ut direkt men bättre än inget!
Ringa problem denna dag.
Både Måns och jag tänker på Liza som idag tassade till regnbågslandet.
Och eftersom allt ska tassas i dess rätta perspektiv så är det faktum att jag haltar igen inget att jama om!
Husse vet inte riktigt när det hände, för i morse sov vi båda som aldrig förr när husse vaknade och innan han åkte till jobbet.
Men när han kom hem ikväll såg han att jag (förstås!) haltade!
Vad husse sa då kan inte riktigt jamas om i detta forum, men vi kan säga att han suckade lite.
Nu är det inte så att det är det gamla bettet som spökar, nej då.
Ny tass och nya sår. Tydligen har jag skurit mig i tassen på något vasst, så jag har ett jack där.
Husse ville givetvis använda sitt nya kattotek men jag tyckte inte om det.
Och husse är så blödig när det gäller sådana här saker. Men lite sprit lyckades den drummlen få på såret.
Nu ligger jag bara i soffan och vilar. Hoppas husse inte ger mig mer "behandlig"!
Ond fot!
Och katternas Tjuren Färdinand som dansar genom livet dricker lite vatten. :-)
Ge upp någon gång husse!
Som ni vet tar husse en del kort på oss ibland med den där blixtsaken!
Tro det eller ej men i helgen blev det ännu värre, för husse tassade iväg och köpte en ny.
Och då ska den testas på alla sätt och vis med framför allt Måns och mig som några jamans försökskaniner!
Så, så fort vi tassade in tassade husse efter och blixtrade på oss.
Två gånger ledsnade Måns och gick och la sig på ny plats, men tror ni det hjälpte??
Nej då...
Här är i alla fall ett par av "resultaten" av helgens tester.
Närbild på en hårt arbetande tass.
Den snyggare av oss två!
Men minst lika snygga enligt husse, men jag jamar inte riktigt med! ;-)
Oss båda när vi som vanligt inte fick vila ifred!
I övrigt har inga sensationer skett under helgen, varit ute och vaktat, eller inne och gosat!
Skönt att slippa medicinen i alla fall!
En bitig kattherre.
På bara ett par timmar! Nu har det gått en månad som vi fått tassa ute och skillnaden har inte blivit mindre.
En månad ja, vart tog den vägen?
Jag har alltid varit lite kralligare än Måns men nu har han vuxit ifatt, så man får passa sig.
Även om vi bara fightas på skoj ibland.
En ranglig tonåring. *fniss*
En bitig herre!
Undrar om han inte fuskar med anabola kattoider? Hmmm...
Kattotek inhandlat.
Nu har man varit duktig misse och ätit den äckligaste medicinen någonsin!
Ok vad husse vet den första, men skit smakade den i alla fall.
Och ikväll har husse lovat att det är sista biten. För nu har tio dagar gått sedan vi var på skräckbesök hos vettisen. Men skräckfärd i brummisen.
Men vad händer då?
Jo husse kommer hem men en liten kasse med nya konstiga saker!
Får man tassa så? Är det tacken det?
Husse sa i alla fall att detta var i nödfall. Utan Frontlinen, den ska appliseras i kväll tydligen.
För det ska få fästingarna att hålla sig borta, och husse har säkert tagit bort 7-8 stycken på mig denna veckan.
Men Måns har klarat sig, kanske för att husse inte kan klappa lika länge och noggrant på Måns, men husse har inte kännt några i alla fall. Skumt!
Sedan hade han köpt ett par gigantiska tabletter utifall vi skulle få mask.
*ryser* hoppas vi inte behöver använda dem! Eller måste vi äta dem i alla fall?
Plus någon sprit han ska badda på om vi får fler sår. Och risken finns för vi tycker Sigge har kattitydsproblem, medans husse tycker han är hur snäll som helst.
Men vad vet han?
"Kattoteket", kompressen är till för att badda Jodopax med. Luddar inte.
Att äta eller ätas!
Hittills har det varit Måns som har varit den store jägaren och kommit in för att visa husse sina byten.
Men ikväll visade jag minsann att även jag kan!
Till skillnad från Måns hade jag dödat mitt byte ordentligt innan jag visade upp det.
Tassade stolt in till klätterträt där jag la mig för att gnaga lite på det.
Men ska jag jama ärligt var det inte så gott, så jag tog några torrisar istället.
Underbar höstkväll.
I vilket fall tog husse för givet att ingen misse var inne och gick på toa och in i köket en sväng.
Och efter 5 minuter (!!) upptäcker han mig. Då skämdes han, så jag fick lite godis!
Måns var inte hemma så husse gick utanför och "KSSSSSSS:ade" det högsta han kunde.
Och ni som sett videon på när Måns kommer springandes en morgon, ni vet vad som hände!
Husse såg svart streck nere vid vattnet som fortsatte uppför trappen!
Det var Måns som skulle få vilken Gepard som helst att verka långsam. tihi
När husse gosade med mig upptäckte han ett nytt litet sår på ett av bakbenen.
Men jag jamade inte ett ord vad jag gjort. Husse undrade om han kanske skulle köpa ett litet "Kattotek" till oss.
För det händer saker hela tiden sa han med en liten suck!
Frågan var bara vad ett "Kattotek" skulle innehålla? Förslag från hussar o mattar tack. :-)
Innan jag visar bilderna från kvällen ville husse att jag tala om att han är med på Wikkis sida idag.
För det är han som är "Cozzmos" på hittekatter. (Cosmos var namnet på husses första katt.)
Husse sträcker sig stolt när "hans" historia om sjöstjärnor hittade dit med! :-D
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.505275
Dagsfärska bilder. (Ps husse vill ha en ny kamera! Dags att kolla blocket.)
Ahh, sträcker på mig!
Lite farligt att stå här! En jätteek som just nu bombar oss med ekollon!
Gosning i skift.
Givetvis är det vi och inte husse som jamat till.
När husse kommer hem så är det fortfarande hallen som gäller.
Måns blir upplyft och lägger huvudet på husses axel och kurrar, mendans jag ligger på golvet med benen i vädret och jamar olyckligt de sekunder inte husse ägnar mig uppmärksamhet.
Sedan går vi ut ett varv och kollar läget och efter en timme cirka brukar jag hitta husse i soffan, så då hoppar jag upp och lägger mig som vanligt vid hans huvud. Kurr kurr...
Det nya är att Måns kommer in när husse ska gå och lägga sig, som katt VET man sådana saker.
Så då hoppar Måns upp i sängen och får ett par godisbitar (som när vi var innekatter) och efter 2 minuter med klappningar lägger han sig tillrätta vid husses fötter. Mao har husse sällskap när han somnar!
Nyssens kom jag in efter morgonrundan, och hittade husse vid datorn.
Då hoppade jag upp på skrivbordet och sedan rakt ner i hans knä.
Efter en stund fick jag nog och gick ut igen, ville bara bli klappad lite. :-)
Husse lät som en matte i morse! tihi
Vi låg inne i soffan och myste i värmen men när husse gick ut en sväng följde vi efter!
Hmm vad tycker du Måns? Ska vi gå ut i rusket eller in igen?
"Äh vad 17, kom igen nu brorsan!"
Så vi lullade ut på ett litet äventyr.
Lite senare kom jag in igen och det var då det hände... :-)
Husse stod i hallen i morgonrocken och jag gick som vanligt fram och strök mig utmed hans ben.
Då lät husse jättekonstigt och högt!! Han bannade mig bara för jag var blöt och kall!
Han var inte riktigt med på det!
Men äter jag snällt medicin som smakar skit, kan han ha det!
(Red. Anm! Jag fick idag ett samtal från en dam som undrade om jag kunde ta hand om en katt, för hon hade hört att jag hade 2 hittekatter! Bara så ni som läser detta vet så kan jag inte ta emot fler katter! Jag bor i ett litet, litet hus och har ingen möjlighet att låsa in någon katt i något rum. För M&M får gå ute och så kommer det att förbli!)
Kattdikter
Visserligen på engelska, men de är bra!
Ang. oss själva är allt frid och fröjd. Jag äter fortfarande snällt min medicin som husse ger mig. Bra va?
Och pratar med husse gör jag varje dag. Igår när både Måns och jag låg i soffan kom husse och satte sig vid Måns och började klappa honom. Då jamade jag ända tills han klappade mig med.
Och idag gick jag helt enkelt och satte mig i husses knä så han inte skulle missa mig. tihi
Husse sa att Måns också behöver bli klappad ibland. Men jag blir ju så avundsjuk!
Här kommer dikterna...
I tidernas begynnelse...
Vi kunde känna att vi hade syskon nära och framför allt mamma. Där fick man nosbuffa ordentligt för att hitta mammas spene. När man hittat en "paxar" man den för varje måltid. Syskonen för helt enkelt hitta sin egen!
Efter en veckas fightandes med syskonen kunde vi öppna ögonen men vi såg inte så bra i alla fall.
Det tog en vecka till, och då blev vi lite modigare och gick iväg på egna små äventyr. :-)
Men mamma hämtade oss alltid tillbaka om vi var "för" modiga.
Efter en månad började vi likna riktiga tigrar. Med 26 stycken sylvassa mjölktänder som vi kunde tugga maten med. Fast det förstås... vi hade inte så mycket mat. Men vi tog det som fanns.
Allt var frid och fröjd under några månader. Det blev varmt ute och det fanns rikligt med mat till oss alla.
Men sedan kom hösten och vintern och då var det verkligen inget skönt att vara katt.
Undrar om det finns ett annat liv än det som vi levde? Hade allla katter det så här?
När det var som kallast kröp vi ihop för att värma varandra! Tur man har många vänner då, för många missar var vi. Cirka 20 stycken, kanske ett par till som kom och gick.
Men när det var som kallast i vinter hände något!
Plötsligt fanns det mat och vi fick kriga för att ingen annan misse skulle äta upp den.
Och så var det ett par 2benta som sprang där med jämna mellanrum, tydligen var det de som kom med maten.
De hade även fixat ett par ställen som vi kunde gå in och värma oss med. Juste!
De 2benta var i alla fall otäcka, så om de kom för nära gömde vi oss!
Titta vad många kompisar vi hade! (Bara jag som vågar titta på 2 beningen!) tihi
Som sagt, förra vintern var den kallaste i "Kattatid" gissa om vi frös om tassarna! :-(
Givetvis tog maten slut, men jag stod ofta först i kön!
Sedan hände något! Denna mojäng kom på plats och en efter en försvann mina kompisar.
Och en dag när jag skulle äta fanns maten där inne. Bara att gå in tänkte jag, och PANG så var jag fast!
Åka brummis och kom in i värmen! Det var skönt! Inte brummis men värme!
Så nu vet ni hur vi hade det när vi var små missar! Det var ingen lek ska ni jama!
(Vill ni veta hur det gick för alla andra missar, klicka på Östgötakatterna till vänster!)
Äntligen dåligt väder :-)
För hela kvällen tillbringade vi inne hos honom!
Först låg vi båda i soffan när han kollade på LOTR för femtioelfte gången.
En gång tyckte jag att Måns låg lite för bra till, så jag buffade ner honom så husse kunde klappa mig istället!
Sedan när husse skulle sova följde vi efter och la oss i sängen!
Med andra ord var husse mycket nöjd igår! :-)
Hålla husse på stången.
I onsdags kväll var det dags att testa igen, hur elak är husse?
Jag hade varit ute i ett par timmer när jag kommer in genom min lilla lucka.
Då ser jag husse som ligger och halvsover i soffan som vanligt, tar mod till mig och tassar helt enkelt fram...
hoppar upp i soffan och lägger mig alldeles brevid! Lite nervös var jag, men det är ju så kurrans "gött" när husse klappar mig! Bara han nu låter benet vara... snälla!!
Och det gjorde han! Han tittade konstigt på mig eftersom jag inte velat vara nära sedan vi var ute och åkte!
Sedan klappar han mig så där "gött" igen! Tycker om dig husse! Och han tyckte om Max med sa han!
Benet fungerar ypperligt just nu! Jag hade en liten demostration i onsdagskväll när jag sprang från träd till träd, hoppade upp någon meter och ner igen till nästa träd! Haltar inget alls!
Husse är i alla fall lite orolig för att jag inte givit honom chansen att göra riktigt som vettisen sa.
Han har inte kunnat göra rent såret så ofta och klämma ut något ut såret har han inte lyckats med alls.
Men tabletterna som ska döda basiluskerna äter jag som jag ska.
När husse ger godis smaskar jag i mig allt i husses hand, och ibland finns det en röd bit med. Går bra!
Igår morse skulle husse iväg på äventyr med jobbet, så han var borta hela natten!
(Hade han sagt det kunde ju Sigge komma över på en jamare! *hmm*)
Mao var det bråttom att få i mig tabletten.
Vare sig jag eller Måns var hemma när han vaknade, men husse såg mig alldeles utanför.
Han ropade och när jag kände att det var dags gick jag in!
Tablett och borttagning av fästing på mindre än 4 mins! Bra jobbat!
24 timmar senare kommer husse hem....
Ingen misse i huset, och all mat han hade lagt fram hade vi ätit upp!
Då gick han ut och ropade på oss!
Jag kom direkt, tassandes över gräsmattan och jamade hela vägen!
Lasse Grankvist pratar ingenting jämfört med mig!
Då gick vi in och jag fick tablett och MASSOR med gos och mat! Sedan somnade jag gott i sängen! Zzzz..
Men som vanligt var Måns borta, så efter någon timme gick husse ut för att kollla.
Då talade grannen om att hon sett ena skällisen förmodligen jaga en katt och skälla!
Eftersom det började regna tog husse på sig sin jacka och gick ut ett varv. Men ingen Måns...
Regnet tilltog och efter yttligare en timme kommer en genomsur Måns tassandes.
Och fastän Måns hållit husse på stången och var blöt, lyfte han upp Måns i famnen så de kunde nosbuffas för fullt!
Någon skrev här att husse var modig som släppte ut oss.
Han kan bara hålla med! Att inte ha koll på oss gör honom nojig. tihi
Men till sist dyker vi alltid upp!
Ps. Byter tillbaka till orginal design, då vissa har svårt att läsa texten. Hoppas det hjälper.
Elak husse!
Snabbt in och ta en matbit och ut igen!
En gång så fick jag skinka och då trillade det ut något konstigt på golvet, men jag åt upp den med.
Men UCH vad den smaka illa! Husse provade samma sak i morse och då hade jag minsann lärt mig! *fnys*
Jag tänkte att husse kanske blivigt mer snäll, så jag provade att gå fram till husse en gång och testa.
Då greppade han tag i mig och började trycka på mitt sår! Gjorde jamars ont!
Efter det har jag hållit husse på behörigt avstånd.
Farbrorn hade igår sagt att jag skulle vara inne inatt pga att reflexerna kanske var dåliga efter min lilla "tripp"!
Men det struntade jag i, och visade mig inte inne tills husse somnat! Av någon konstig anledning var han trötter!
Så när husse vaknade idag blev han lite orolig. (Kan han ha!)
Så han gick ett varv för att titta efter mig, och då smög jag till dörren.
Mao satt jag där som den ängel jag är och väntade när han kom hem igen. tihi
Då lugnade husse ner sig och kunde åka till jobbet, när han visste att jag tassat igenom natten som en wienervals!
När han kom hem testade jag honom igen och sprang och mötte honom.
Och idag var han mycket snällare! Han hade köpt leverpastej som han blandat till men skinkjoxet!
Sorry husse går inte!
Just nu sitter husse och bannar och morrar över att det är så bra väder!
Regn och rusk och storm och åska önskar han sig, så vi är inne.
Och framför allt så han kan lura i mig tablettbiten!
Men jag är ute hos Sigge! Nu när jag är bra kan jag läxa upp honom igen.
Men då kommer husse på Sigges tomt och lägger sig i! Och när 2 skällisar rök ihop en bit ifrån blev jag lite försiktig.. Morrade och sprang till skogs...
Husse tycker visst jag ska låta Sigge vara.... Men jag ska bara prata lite! ;-)
_______________________________________________________________________________________
Konstigt.. det händer ALLTID något att skriva om just när man bloggat!
Först kommer Max hem efter 4 timmar på hemmifrån, då lyckas jag få i honom dagens andra tablett genom att helt enkelt lägga den ihop med lite godis i handen! 3-1 till husse!
Strax efter kommer den store jägaren Måns hem, med en fet mus i munnen och springer rakt in i vardagsrummet för att visa upp den! Tack och lov var den död! Igår kom han in med en levande och då blev det livat härinne kan jag lova! tihi
I vilket fall, nu tog jag den döda musen och kastade ut den!
Då hittar Max den av en slump då han går rakt över den. Måns tassar efter men tror ni jägaren själv får nosa på musen??
Nej då! Detta var första gången jag har hört Max morra åt Måns! Och jag tyckte synd om Måns, för det var faktiskt han som dödat bytet från början!
Gårdagens levande mus.
Max leker med Måns fångst!
Dygnet som skaparkatten glömde!
I alla fall känns det så om man heter Max och bor med en husse som varit "a mjau in the ass" sista dygnet!
Det började igår, jag och Måns lullade omkring ute och husse tog brummisen och åkte iväg.
När vi hade traskat runt ett tag blev vi hungriga och gick in för att äta och dricka lite vatten.
Då finns det ingen mat framme! Och så länge jag kan missas har det minsann funnits mat på golvet!
Ok drack lite vatten och skulle gå ut igen, då gick inte det!
Luckan hade fastnat på något vänster och fast både jag och Måns nosbuffade och krafsade allt vad vi kunde var vi INSTÄNGDA!
Det var inget annat att göra än att lägga sig och sova, MEN I 8 timmar??
Vi har minsann viktigare saker att göra än att ligga där som ett par spån!
Och när mörkret hade lagt sig kommer husse tassandes. Måns som vid det här laget verkligen ville ut var med i matchen men blev inputtad av husse! Husse förklarade att jag skulle åka iväg en sväng i morgon och var tvungen att vara inne. Därför fanns det ingen mat heller!
Då sura Måns ihop! Vaddå? Max ska iväg och JAG måste vara inne?? Jamars kollektiv bestraffning! Är det tillåtet?
Ska höra med kattombudsmannen i det ärendet!
Husse ropade lite diskret på Måns så han kom in i sovrummet. Då stängde husse dörren, så jag var tvungen att gå fram och tjuvlyssna! Därinne kunde jag höra hur Måns smaskade på torrisar och njöt av livet. Och här ute i hallen stod jag ensam. När de var färdiga öppnade husse dörren utan att säga till så jag fick dörren i huvudet som pricken över i:t! :-(
Husse gick och la sig och eftersom vi var i husarrest kunde vi inte annat än att slagga med!
Detta tyckte husse om då vi båda hoppade upp i sängen och la oss brevid honom!
Men husse är inte en sådan som somnar på stubinen och böka och röra sig ska han hela tiden!
Efter ett par timmar gjorde vi ett gemensamt försök att komma ut igen, det MÅSTE finnas ett sätt att få upp luckan vad än husse säger!
Då tog husse ett fängelse och ställde framför!
Som om det skulle hjälpa, tror han vi är dumma som skällisar eller?? *suck*
Husse som vid det här laget var rätt så mör, fuskade då!
Tog en stor tung svart sak och ställde framför! (En högtalare) Och den orkade vi inte tassa bort!
Nähä, då började vi tracka husse i skift!
Antingen var det jag eller så var det Måns som hoppade upp till husse i sängen och trampade och kurrade!
Får vi inte gå ut får han faktiskt ägna oss lite uppmärksamhet! Måns gjorde sin specialare och bet husse i näsan flera gånger! tihi
Vi gav oss inte och höll husse vaken nästan hela natten! Han kanske fick en timmes sömn!
För han skulle upp tidigt till något som kallas tandläkaren, och det gillar inte husse.
Men tror ni vi bryr oss efter hans behandling?? Nä vars!
Om ni nu tycker att husse var elak igår var det INGENTING mot vad han gjort mot mig idag!
Hux flux kommer han hem igen, går rakt fram till fängelset och ställer den i hallen.
Går fram till mig när jag ligger och sover, lyfter upp mig och puttar in mig i fängelset och stänger dörren!
Det gick så fort att jag inte hann vakna! OJUSTE!!
Och sen.... öppnar han dörren så MÅNS får tassa ut men jag är fast här i!!
(Undrar var Måns har gjort...)
Husse sa att vi skulle åka och fixa benet, ok jag kan erkänna att det gjort ont ett par dagar, men det som inte dödar härdar! Så då började jag protestera det mesta jag kunde!
Jag jamade så husse hjärta sprack i 1000 bitar minst! För SÅ olycklig som jag var då kan man inte förstå om man inte är katt!
Hela vägen jamade jag från djupet av min lilla mage, och husse han pratade och pratade...
Nämnde jag förresten att han vid det här laget stoppat in mig i brummisen. Mao fängelse x 2 !!!
Efter en stund stannade han och stängde av brummisen och då tystnade jag lite.
Men när han tog det lilla fängelset och bar ut mig på en plats jag aldrig varit protesterade jag igen.
Sedan kom vi in i en liten butik och hamnade i ett litet rum, där en farbror kom och pratade snäll med mig.
Och som jag pratade tillbaka! Han skulle inte få sista ordet han inte!!
Hamnade på en bänk och farbrorn tittade på mitt onda ben och bad sedan husse hålla i mig.
Husse höll mig varsamt och jag stirrade honom djupt in i ögonen, "vad gör du med mig?" tänkte jag.
Då sticker farbrorn mig i baken! Fast jag inte en mjau! (Där fick de!)
Farbrorn gjorde sedan det omöjliga! Stoppade mig i fängelse nummer 3 för dagen!
Och skojar med husse och de går ut ur rummet! Och där sitter jag ensam och pratar för mig själv!
Sedan blir minnesbilderna lite svaga...
Men när jag kommer till sans tror jag nog att mitt sår på benet blivigt större! Skulle de inte fixa det??
Sedan hör jag en välbekant röst... husse kommer och ska rädda mig!
Men OJ vad de skulle prata först! Visade sig att husse fick lite instruktioner och information.
Till att börja med var det inte SÅ farligt visst. Någons (vi vet alla vems) bett hade gjort mitt men infekterat, så husse ska nu några dagar se till att såret är öppet så han kan trycka ut mer var och jox.
När han är klar med det ska han badda med ljummet vatten och torka rent!
Sedan ska han visst lura i mig tabletter i 10 dagar så alla baskilusker försvinner. tihi han kan ju prova!
(Husse sa just att jag redan ätit en! Men närdå? Nyssens i skinkan. Jamars också!)
Sedan så farbrorn lite andra saker som när jag fick äta igen och om jag fick vara ute.
Det fick jag bara husse hade koll på mig ett tag, tydligen hade jag knarkat lite så reflexerna var dåliga! :-)
När det bar iväg hemmåt jagade jag det högstaste jag kunde igen, för jag gillar inte att sitta i dubbla fängelser!
Under tiden ringde husse "orginalmatte" så hon fick höra min klagan med. Och hon tyckte att det var mest synd om mig i hela världen! Håller med!
Just när husse lagt på luren och vi nästan var hemma lyckades jag öppna lillfängelset!
Det var ju bara att nosbuffa till den!
Så husse fick sällskap i knät av en pratandes Max, och jag hade en hel del att säga!
När vi kommer hem öppnade husse bara dörren så jag fick hoppa ut själv! Äntligen fri!!!
Första gången på ett dygn som tassarna kände på gräs igen!
Gör inte om det Skaparkatten!!!!!
Husse svansade efter och tyckte redan nu att jag gick bättre, och jag kan inte annat än att hålla med! :-)
Måns tyckte att jag luktade skit sa han när han träffade mig!
Måns och jag tog mig en vilstund på borden innan jag gick ner för att dricka vatten!
Men jaktinstinkterna är kvar! Denna trollslända lät jag vara! ;-)
(Det roliga var att jag inte såg trollsländan förrän jag laddade över korten på datorn)
Roten, jag menar foten till allt ont! Hoppas det ger sig nu!
Sedan jag kom hem har jag inte varit inne mycket, man vet ju aldrig om husse stänger igen!
Till sist ska jag visa hur gosig jag kan vara, höj ljudet så hör ni mitt kurr med!
Nosbuff från en snart icke haltandes Max!
Uppdatering del 2
Nysses när jag kom hem efter en sväng i byn, såg jag Max på gräsmattan och när han såg/hörde bilen blev han rädd och sprang som han aldrig gjort något annat. :-)
Och när jag kom in kom Max och hälsade och benet såg mindre ut.
Men...
Jag såg även ett stort sår på högerbenet som inte varit innan. Så förmodligen har han gjort hål så att var och vätska runnit ut.
Så för att det ska bli bra en gång för alla ska Max i morgon till veterinären för rengörning och eventuellt tömmning av mer var.
Så när husse åker till arbetet snart kommer kattluckan bara stå på "IN" och maten kommer vara borta.
Eftersom han förmodligen kommer bli sövd.
Första gången husse ska få in en katt i en transporter.
Håll nu alla tassar för husse och framför allt Max.
Klockan 10:30 i morgon är det dags.
Uppdatering om Max.
Timmarna gick och temperaturen skönk som en gråsten mot havets botten.
Vad 17 skulle husse göra, inte kan han ligga där och bli kall om tassarna, eller?
Så vid 10 tiden gick husse ute till Max och han rörde inte en tass när jag närmade mig.
Det är lite ovanligt då de är lite reserverade när jag går mot dem ute.
I alla fall lyfte jag upp Max och bar in honom. "Här kan du inte ligga min lilla vän!"
Han spjärnade emot så mycket han kunde, men hussse "vann" den bataljen och la Max i sängen.
Han jamade lite olyckligt, men det är bäst för dig.
Jag lämnade honom ifred och tänkte att han skulle lägga sig tillrätta, och kände mig attans dum och hjälplös!
Efter 10 minuter kom han haltandes in genom vardagsrummet och gick mot luckan...
Då bröt husse ihop och sa "snäääälla stanna inne".
Men Max som tyckte att husse var det dummaste på jorden linkade vidare, och husse lät honom göra som han ville.
Vid midnatt kom båda missarna in igen och lade sig i soffan och slöa.
Max använde fortfarande bara 3 ben. :-(
...
Husse vaknade idag av att Måns hoppde upp i sängen och kurrade.
Men någon Max syntes inte till.
Efter "inventering" i fönstrena hittade jag Max på samma ställe där han låg igår.
Där satt han och tittade sig omkring. Och förstås kom det en fågel och klättrade på ett träd sådär retligt nära, men Max bara tittade.
Efter en stund gick han bort mot grannhuset. Det var det jag ville se, hur gick han?
Och det såg inte bra ut, men mycket bättre än igår. Försiktigt men ändå så använde han benet, till skillnad mot innan. Så just nu känns det som det är på bättringsvägen.
Heaven and hell.
Måns har i går och idag varit precis hur gosig som helst när han varit hemma.
Igår hoppade han till och med upp i soffan och la sig brevid och kurrade högljutt!
Och i morse när jag gick ut i morgonrocken såg det ut så här:
http://www.youtube.com/watch?v=L9U-wtc3c6Q
Och medans jag gosade med Måns ute låg Max i soffan och rörde inte en tass.
Han lyfte inte ens blicken när jag gick egenom rummet, hmmm.
Till sist var jag tvungen att gå fram och klappa honom på huvudet för att se att missen levde i alla fall.
Och förstås blev han jätterädd, då han snarkade som djupast.
Men han kurrade inte och la sig snabbt tillrätta igen.
Aj, aj tänkte jag. Det här känner jag igen. Så var det den dagen som han haltade!
Och mycket riktigt, till sist när han skulle röra på sig haltade han igen.
Samma tass/ben som sist. Dvs höger fram.
Sist gick det över på en dag, så jag ska lugna mig lite.
Soffan låg han halva dagen, sedan haltade han över till sängen.
När jag hade avslutat mitt lilla projekt i hallen gick jag och lade mig brevid honom och klappade lite.
Och när jag tryckte på ett ställe på benet jamade han det ynkligaste jag hört. Lilla hjärtat då.
Och slutade jag klappa jamade han för det med. När jag inte klappade på benet förstås.
Så där blev jag liggandes en bra stund.
När jag sedan gick ut i vardagsrummet haltade han efter och gick ut.
Ville gärna inte stödja på höger fram alls. Han gick några meter sedan satte han sig ner.
Sedan några meter till. Till slut la han sig tillrätta i solen på vägen ner till huset. Och där ligger han än.
Givetvis gjorde jag mitt bästa för lilla hjärtat, så han fick godis och mat "i sängen"!
Focus!
En vanlig dag på landet, så det har inte hänt några sensationer.
Så här kommer en bild på en focuserad Måns!
Katten som talar med hussar!
Han är INGENTING mot vad jag (Max) gjort i kväll!
När husse kom hem mjaua jag så han klappade mig!
Sedan mjaua jag så vi fick mat!
Efter det mjaua jag så att husse tittade efter Måns då himlen öppnade sig och allt blev blött!
Mjaua så att husse la sig i sängen och klappade mig tills jag tröttnade på honom!
Till sist när husse trodde jag var ute, smög jag upp bakom hans stol vid datorn, la mig tillrätta och mjauade till han lyft upp mig i knät! (Ja, jag lät honom göra det för en gångs skull!)
Så Ceasar! Tassa dig i väggen! Du har mycket att lära!
Skällisarna du "pratar" med är ju som alla andra skällisar, dumsnälla!
Vi missar skulle ALDIG låta oss mutas med en godisbit!
Faktum är att ikväll har jag mjauat mer än någon annan dag sedan jag kom hit!
Men det fungerar! ;-)
