Men, jag ville ju bara...
I förrgår när jag var ute på patrull stötte jag på ett lovligt litet byte.
När jag fångat den tänkte jag att husse kanske vill se.
Så kanske man kan få ett par extra dentisar när man är så duktig.
Så jag tog fångsten i munnen och tassade hemåt.
In genom luckan och jamade högt och ljudligt: -"Husse kom hit! Duktig va??" :-)
Husse kom givetvis,
men man kan lugnt jama att jag inte fick den positiva respons som jag väntat mig.
Och började skälla på mig och gick och hämtade blixtsaken.
Och inte ens den kunde han hålla stadig. Det var ju bara en liten snok.
Eftersom husse lät som om det åskade gick jag in i köket med den.
Till sist fick husse som han ville och jag gick därifrån. *mutter*
Husse som inte alls gillade dem tog en lång pinne han har (räfsa) och lyckades få ormen att fastna på den.
För att ta den med handen vågade inte husse. Fnys! Jag hade ju nyss haft den i munnen.
Medans han gick ut med ormen såg han att den levde, för tungan åkte ut och in hela tiden.
Några extra dentisar fick jag inte, bara skäll.
Väl ute skickade husse iväg den så långt han kunde.
Och jag som bara ville visa hur duktig jag varit. :-(
Ps. Förlåt Gustav, du kommer nog aldrig få en lucka som vi håller på.
Men du spinnhealar din matte för fullt nu, så lucka är oviktig. Hoppas att healningen hjälper!
men... vilken liten sötnos! Förstår att du ville ta hem den, så ni kunde leka! Fast... undrar just om ormar och katter leker så bra tillsammans...
nosgos, gottis och allt sånt
M&K
OTACK är världens lön!!! Det är INTE lätt att förstå tvåbeningar. Och nu har ni fått en skällis i huset också...
Men husse, det där var ju bara en liten snok, en jättevacker?!! Både matte och Stora matte sitter här och säger "Ooooh vilken fin liten orm!" och hade jättegärna klappat den!
Stora matte säger: Greppa den bara mjukt precis bakom huvudet vid de gula fläckarna och lyft upp den, så hänger den prydligt dinglande och kan inte göra något, så bär du ut den på skonsammaste sättet. Snokar har så små munnar och små tänder att de knappt kan nypas ens. Vill man inte komma nära huvudet så lyft i yttersta svanstippen istället. Det är som att ta i en torr varm pinne! Ormen kan inte lyfta upp huvudet mer än några centimeter och kan absolut inte bitas.
Mjau, vi får skicka mattarna att ha lite ormlektioner med dig, tror vi!!!
NosPuss Wikki
Jag applåderar dina fankattiska jaktinstinkter! Husse sitter mest och ryser och muttrar "fy bövelen".
Klart att du ville visa upp den för husse, så får du bara skäll. Stackare. tröstartass
Ja, så här har vi det när vi släpper loss våra naturliga instinkter. Ingen som hels förståelse, ingen uppmuntran, inte ens några dentisar. Ändå fortsätter vi att älska våra tvåbeningar.
Matte ryser och säger att hon hade svimmat om vi kommit med en orm. Tuffa är ni i alla fall. Kanske bäst att ta in muslingar i fortsättningen. Nosbuff
Men Husse d ?! Såå farliga är dom juh inte. ler
Skönt att det inte var någon giftig sort. Vilken jägare du är! Konstigt att tvåbeningarna inte uppskattar det? Håller varandra om ryggen gör de också. Matte hävdar bestämt, att någon orm vill hon inte ha in hit (fast risken är väl ganska liten för vår del). Kurr och burr.
Wow! Vi förstår inte alls hur er husse kunde bli så arg. Snopet liksom när man själv tycker att man varit så himla duktig så får man bara skäll..
