Sörpingskatterna

Att Måns ligger och sover hos husse hela nätterna är ingen nyhet.
Men sista veckan har även jag provat på det.

Men det gäller att vara snabb för att få den bästa platsen.
Dvs den på husses kudde, eller en del av den. För han envisas ju med att använda den.

I förrgår kväll stod jag vid sängen och väntade på att husse skulle krypa ner och just i samma sekund som han gjorde det, kom Måns och bara trängde sig! *mutter*
Trodde att han sov i soffan, men icke då.

Så igår tog jag det säkra före det osäkra och hoppade upp innan husse var klar.
Givetvis kom Måns tassandes, men då var det för sent. Jag låg nos mot näsa med husse.
Och Måns fick nöja sig med att lägga sig brevid oss. :-)

Tyvärr har husse inte varit riktigt kurrant sista veckan, så han hostade mig rakt i örat ett par gånger.
Men det får man leva med. :-)


Slutligen ska vi bara jama om att vi fyllt 2 år!
Vi vet inte riktigt när vi är födda, men någon gång under mars är det nog.

Vi har inte jamat om extra presenter eller godis.
Då vi är nöjda med att husse till 99% alltid gosar med oss när vi vill.

-"OK, tysta nu Max och Måns! Så här ska en berättelse låta." sa Pr-Katten No Buff.

Plötsligt hördes ett RAWRRRR, som fick benen att skaka på husse.
Från ingenstans stod han bara där, men en blick som kunde få vilken husse som helst att darra av skräck.
Där mitt i vegitationen stod nämligen Måns, som hade sett sina bittra fiender Max och husse.

Lite blod hängde vid munnen, efter alla byten han nerlagt under sin patrull.
Han närmade sig Max i det höga gräset.

Men Max som var lika sugen på kattblod som Måns, gjorde en kraftfull kontrattack!

Men Måns som är snabbare än skuggan hoppade snabbt undan!

Max vässade sina klor på en grästuva, och planerade nästa drag i jakten på Måns.

Plötsligt hände det något. Den patenterade "jag är störst" ställningen itogs och adrenalinet pumpade!

Det var nu Måns som kom till ny attack!!

Nu gällde det! Leva eller dö! Snabbast vinner och Max kontrar kontrattacken!!

Likt en hjort på savannen hoppade Måns undan. Men det var för sent.
Max borrade in sina klor i sidan på Måns.

Måns låg där illa skadad och Max slickade sig runt munnen. Nu ska du få!!!

Mätt och belåten vilade Max ut...

Han passade på att fixa tänderna. Det impar på kattbrudarna!


-"SLUTA! DET RÄCKER NU!!!" *sniff*
-"Skulle inte ni vara tysta?"
-"DU FÅR SPARKEN, NO BUFF!!" *snyft*

-"Alltihop är bara lögn! Och det vet du! Jag skulle ALDIG göra Måns illa.
Och han skulle ALDRIG göra illa mig!"

-"Vi lekte bara! Och Måns fick sitt välkommen hem gos, där i hagen! Det har aldrig hänt förut!
Husse lyfte upp honom där och han kurrade jättenöjt!

-"Men ni är skyldig mig en påse räkor!"
-"Du kommer inte få en dentis ens! TASS OFF!"

Äntligen är han borta. För att avsluta historien började husse gå hemåt.
Och då jagade jag Måns ännu mer, men bara på skoj förstås!

Och om någon 2bening tror jag kissar på mig här så gör jag INTE det. *mutter*

Vi lugnade snabbt ner oss, eller rättare sagt... Måns sprang ifrån mig. Och då drack han lite vatten.


Förlåt alla att ni fick höra den hemska historien om oss. Det var ju inte sant.
Från och med nu ska vi bara krydda historierna med måtta. ;-)

Nosbuff från Max och Måns

 

Efter gårdagen var vi tvungna att tassa efter förstärkning.
Valet föll på den kända Pr-Katten No Buff, och efter lite överjamning kom han hit idag.

-"Tjena grabbar! Såg kortena, vilken kattastrof!"
-"Skojar du!?"
-"Först har jag några frågor för att bilda mig en uppfattning om er.
  Det är som så att jag hört lite rykten på Området, så jag måste få veta."

-"Är det så att ni står innanför dörren när husse kommer hem?"
-"Ja!"
-"Är det så Max att du dreglar när husse gosar med dig?"
-"Ja!"
-"Är det även så Max att du sista veckan jamar högt och ljudligt till husse som hej?"
-"Ja!"
-"Måns... är det så att du börjar kurra bara husse pratar med dig i sängen, UTAN att han klappar dig?"
-"Ja då!"
-"Måns igen. Gillar du att din husse bär omkring på dig och blir arg när han släpper ner dig?"
-"Ja!"
-"Brukar ni gosa med varandra?"
-"ehum... ja!"

Katten No Buff, gick nu fram och tillbaka i hallen. Plötsligt sa han:
-"Det här blir tufft, mycket tufft att rätta till!
  Har ni fjollor någon historia ni kan berätta så ska jag tala om HUR ni ska berätta den?"

-"Ja då, det har vi.
  Igår när husse kom hem så var vädret fint. Måns var på patrull och jag var hemma!"
-"Vad hände då?"

-"Jo husse gick ut med kameran. Och jag tassade givetvis efter!"
-"Du menar: Att du skulle se efter så husse inte fångade några egna mususlingar?"

-"Nedanför slänten blev jag lite gossjuk och la mig på rygg.
-"Du menar: Att det började klia som attan och att du åtgärdade det?"

-"Husse gick bort mot kohagen, så jag tassade efter."
-"Du menar: Attans husse som gick åt just det håll DU hade tänkt dig?"

-"Vid vassen hörde jag något och hoppades det var Måns, så jag gick dit."
-"Du menar: Jaktinstinkten slog till med full kraft, och nu jamars skulle det jagas!"

-"Nu kom husse nära igen, och jag var tvungen att gå dit och bli lite klappad!"
-"Du menar: Attans rygg till att klia!!"

-"På den lilla isen som finns kvar i en liten vik genade jag försiktigt över."
-"Du menar: Jag är ingen katt som är rädd för lite vatten! Här ska jag gå!"

-"Det var ett mellanrum mellan isen och fastlandet, men det hoppade jag smidigt över."
-"Du menar: Likt en gasell tog jag ett språng mot bytet som låg i gräset"


-"STOPP STOPP!! Nu orkar jag inte mer! Vilket sömnpiller till historia! Vi får fortsätta i morgon.
  Vi måste få lite mer fart och fläkt i historien, och mer bilder! Det här duger inte.
  Låt MIG berätta fortsättningen!" sa PR-Katten No Buff.
 
Så i morgon kommer PR-Katten No Buffs fortsättning...

I går satt husse framför datorn lääänge.
Måns och jag jamade om småsaker i soffan, då husse helt enkelt smyger sig på oss med blixtsaken.
Och fast vi har bönat och bett, så lägger han ut dem här.

10 månader bloggande och framför allt imageskapande ner i papperskorgen på 1 sekund.
Kommer att krävas en tassiljon pr-konsulter att jobba upp imagen igen.
Hmm.... kanske skulle fråga Kungen. För INTE har väl han gjort något han inte borde? ;-)

Så här kommer husses bilder. Som han hotar skicka till Svensk JAM tidning. *mutter*

Man kan lungt säga att brorsan har lite dåligt samvete för gårdagen.
Idag kommer han in minst en gång per timme och vill bli upplyft av husse.
Sedan liggar han där och kurrar och nosbuffar som aldrig förr. hehe

Så här såg det bland annat ut igår när vi letade efter Måns.

-"Mååååns!!??"

Tyckte jag såg något...  fort fort dit...


Sedan måste jag avsluta med en rysare!

I går kväll när vi båda låg i soffan och sov tittade husse ut.

Och just utanför våran lucka och skjutdörren kom det en katt springades.
Och det var INTE Sigge!
Har vi fått en ny fiende på vårat Område?

H*n ska tacka sin lyckliga stjärna att vi sov och inte såg honom/henne! *mutter*

...Måns!

Eller egentligen husse själv.

För idag har husse varit hemma hela dagen, då han inte skulle jobba och är lite förkyld.
En dag med sin kära katter tänkte han.

När han vaknade kunde han inte minnas att Måns sovit hos honom under natten.
Och samma Måns var inte heller hemma, och iofs inget konstigt med det.

Själv var jag artig och hälsade husse "God morgon".

Men jämna mellanrum gick jag in och gosade lite, medans Måns lyste med sin frånvaro.
Timmarna gick och när husse inte hade sett Måns på 5 timmar tog han sig en promenad.

Ingen Måns såg han, dock 2 älgar och 3 rådjur. Och rådjuren var han bara 20 meter ifrån.
I cirka en kvart tittade han på dem innan han var tvungen att hosta, och då var det kört.
Tycker inte om att han inte jamade till när han gick iväg.

Lite senare var han i byn en sväng. Och på vägen in såg han en svart misse.
Han stannade brummisen, och tittade nogrannare. Men det var inte Måns.

Väl hemma gjorde jag honom mer orolig bara för att jag jamade lika dant när han kom hem, som när han skulle hämta hem mig ifrån stickisen. 5-6 kraftfulla jam som betydde
 -"Husse, vart har du varit?"

Men han tolkade det som att något var på tok. *knas*

Husse har suttit framför datorn ett tag och nyssens gick han in i vardagsrummet och hittade...

... både mig och Måns.

Måns fick sig en avhyvling för han inte kommit och hälsat på husse.
Men han var bara trött och somnade om.

Undra hur husse ska klara sommaren? *Vojne, Vojne!*

Husse vet aldrig vad som väntar honom när han kommer hem.

I hallen idag låg det:

En bit mossa.


En barkbit.


Och en liten mususling.

Nu kan vi även jama att Stora vattnet är nästan helt isfritt.

Så nu kan husse lugna ner sig angående det.

MEN... husse såg mig 25 meter från Stora vägen i morse på väg till jobbet.
Varmare tider = längre promenader. :-)

Det som gjorde husse glad var att när han kom, sprang jag långt ifrån vägen.
Brummisar är inget bra alls!

Sedan har vi fått Sippos bok med.
Vi har inte läst den än, men kanske har en läskväll inom snar framtid.

Igår gick jag in i skogen, satte mig på en sten och tittade upp mot himlen.

-"Är du där Skaparkatten?" frågade jag.

Fast det var full storm kunde jag klart och tydligt höra -"Ja min vän, jag är här!"

-"Vi måste prata lite, har du tid?"
-"Oh, ja! Vad har du på hjärtat lille Max?"

Jamars vad han var rakt på sak, ville ju prata om vädret och annat innan jag kom till det känsliga!

-"Joo, det är så här att jag farit med osanning och har ett beroende!"
-"Låt höra!" sa Skaparkatten.

-"Jag jamade i min blogg häromdagen att jag bara gosar med husse en kvart om dagen. Och just DEN dagen var det så. Men i går när jag såg husse från skogen insåg jag hur mycket jag ville ha gos. Jag kan helt enkelt inte leva utan gos. Så då sprang jag allt vad jag kunde till husse. Och fast vi var utomhus fick han lyfta upp mig och krama mig.

Sedan bar han in mig och satte oss i soffan, och så kurrade jag så mycket att jag dreglade!
Det kan väl inte vara nyttigt Skaparkatten?"

-"Jo då min vän. Allt gos i alla former är bara nyttigt och till gagn för alla parter.
Jag är säker på att din husse uppskattade det med?"

-"Fniss, ja då. Han klagar inte...

Så att jag både i går kväll och i förrgår fick sådan husseabstinens att jag sprang in och hoppade rakt upp i hans knä är inte farligt då?"

-"Nej då Max!"

-"Phu..
Men nu är det ju som så att alla tror att jag är tuffare än tuffast. Kan jag gå ut med det här?"

-"Bara du är dig själv så kommer de att förstå."

-"Men det är lite skämmigt!"

-"Nej då, lika väl som Måns vill ha gos och inte gör någon sak av det. Så vill väl du?"

-"Ja det förstås..."

-"Tack för din tid Skaparkatten, rädda nu alla olyckliga missar!"

-"Jag ska göra mitt bästa. Hej då Max"

Och plötsligt hördes bara stormen igen.

Vill visa några bilder på när jag hoppade upp i husses knä.

Tycker om dig husse! Nosbuff!


-"Tycker om dig med!" sa husse och buffade tillbaka...

En patrullerande katt med ett ENORMT Område måste prioritera sin tid!
Så nu när det är varmt ute har jag helt enkelt inte tid att gosa, du måste förstå det husse.

Så igår när husse kom hem var jag tillfälligt inne och vilade tassarna. Då gosade vi en kvart sedan gick både Måns och jag ut på patrull. Sedan såg inte husse mig på 24 timmar, dvs när han kom hem idag.

Måns den svartfoten envisas med att sova hos husse om nätterna, och ska jag jama ärligt så är det rätt så bra. För då är husse lugn och låter mig sköta mitt jobb.

Idag när husse kom hem smög han ett varv runt huset för att se om jag låg i sängen och sov.
Men det gjorde jag inte, men han såg Måns i hallen tittandes på ytterdörren och då fick husse dåligt samvete och gick snabbt in den normala vägen. :-)

Jag kom till husse efter någon minut, för idag låg jag i soffan. tihi

Som sagt.... en kvart sedan gick vi ut.
Och JAM vad det blåser ute!

Titta här, Måns fick mittbena.

Och morrhåren vill inte alls sitta på plats.

Försökte rätta till dem men utan resultat...

Var bara att gilla läget och blunda, för titta med känsliga kattögon går inte i motvind.

Måns var smart och vände ryggen till blåsten.

Sedan vässade han klorna för kommande jakt.


Så husse! Nu har du fått din kvart. Vi ses i morgon. Bye bye...

(Det tråkiga är att ovan rubrik kommer att generera 50 fler som tittar här än normalt, för det är alltid mest visningar på det händer tråkiga saker. *mutter*)

Till att börja med ska jag hälsa från husse att diverse kommentarer på fejsbook har gjort denna dagen till den längsta på länge. För sista gången husse såg mig var typ 9 igår kväll.
Så frågan: "Blev han biten?" var givetvis väl menad, men husse hade ingen aning!

Så när husse kom hem "limmade" han upp dörren.
Måns kom springades i hallen men husse sneglade in i sovrummet.
Och givetvis... där låg jag och sov middag!
Ingen fara med mig, kom hit och klappa mig lite. Så det gjorde han. :-)

Han kom hem senare än vanligt idag, för han var och pratade med stickisen vad man ska göra OM jag eller Måns skulle bli biten av en orm.
Och veterinärer delar INTE ut tabletter längre, de kan faktiskt bli av med legimitationen om de gör det.
Så svullnar det upp, ska man ta det lungt med missen och ta sig till ett djursjukhus.
Då de KANSKE använder ormserum.

Men det är jamars dyrt, så se till att husse och matte har försäkrat dig!

Sedan jagade vi iväg en grävling igår kväll.
Och de ska tydligen också vara farliga för missar. Men han var mer rädd för oss än vi för honom.

Två styck lyckliga och friska missar!


Sedan försvinner det vita i rekordfart just nu. Denna bild på Måns är bara två dagar gammal.
Och nu finns det inget vitt alls på den platsen.


Och slutligen till det sorgliga...

Ni vet skällisen som saknades, han är tyvärr hittad. :-(
I lördags hittade skällisens husse honom drunknad i vattnet.
Så de var ute med en liten båt och lyfte upp honom.

Sedan begravde de honom i skogen, och den feta taxen var med. Och han är jätteledsen nu.
Husse som pratat lite mer med skällisen säger att det var en jätterar liten jycke.

Hoppas taxen repar sig, så vi får någon som jagar upp oss i träden...

* Varning för otäcka bilder längre ner *

Hej, Måns här! :-)

Idag när husse kom hem ifrån jobbet var jag ute på patrull.
Max låg i sängen och han och husse gosade ett tag.

Då vaknade Max till och gick ut i vårsolen.
Efter någon timme tog husse på sig jackan och kameran och gick ut för att se och vi gjorde något hyss.
Men inte skulle vi?? Vi bara jagade som vanligt, fast inte mususlingar denna gången.

Husse hittade mig i slänten nedanför huset, där jag fokuserade på ett mål.

Till sist fick jag fram den, det var en liten ödla som jag ville äta denna gången.

Men ska jag vara ärlig var den inget god. Så jag lämnade den till senare.

Gick upp och njöt av solen och funderade på vad jag skulle jaga härnäst.

Husse gick då iväg mot det håll där han hade sett Max sista gången.
Plötsligt hörde han ett litet jam, som betydde -"Hjälp mig husse!" Men det fattade ju inte han.

Inne i ett snår av buskar hittade vi Max, för givetvis följde jag med husse.
Husse tyckte inte om vad han såg, men jag var lite impad faktiskt. Bra brorsan!
För Max hade hittat en liten huggorm.

Men Max tyckte den var dum. För den lilla ormen väste tillbaka!


När husse tog detta kort fick han nog! Inte skulle han hjälpa Max inte... tvärtom!

Nu tog husse en pinne och skrämde bort Max med, sedan petade han in den under ormen och skickade iväg ormen ut på isen. Men det gick så fort att vare sig jag eller Max han med och se vart den tog vägen.

Max letade febrilt efter sin fångst, men han hittade den inte. Och en nöjd husse lullade hemåt...


När husse kom in igen var han tvungen att googla på "huggorm+katt".
Som första träff kom han till Kattfamiljen. :-)
Han hittade även ett svar på Veterinären.nu.

Nä nu har jag inte tid att blogga mer, ska ut och jaga.
Därför är jag helt slut på kvällen och sover hela nätterna hos husse.

Nosbuff från Måns. :-)

Bror är inte klok!
Nu tror han att han kan odla fler kottar.
Det finns tassiljoner utomhus, men han vill ha egna.
Så i går morse såg det ut så här.

Måns säger att det är bra att vattna rikligt, så därför la han en i vattenskålen. Knas!

På tal om igår... det kom massa vitt hela dagen, så vi var mest inne.
Och då låg vi båda på våran favoritplats i den obäddade sängen.


Observera att vi inte slåss, utan bara vilar!

Efter ett tag gick vi ut och tittade på elendet.


Men idag har värmen stigit, så det vita försvinner sakta men säkert.


Slutligen en liten tråkig sak.
Kommer ni ihåg skällisen som jagade in mig med världens största svans?
Sedan igår är han saknad. :-(

Risken finns att han gått igenom isen. Men det vet vi inte än.

Så husse har sagt till på skarpen att vi ska hålla oss därifrån!

Först några svar på ett par frågor som kom när jag lekte med mususlingen.

Gustav: Det bästa tycker jag är när man smyger sakta, sakta fram mot sitt mål.
Ljudlöst för att sedan explodera i en attack! Sedan är resten roligt med, men jakten innan är bäst.

Karin i Ö-o: Det finns mängder! Jag fångade faktiskt en till igår. Men den gav jag till Måns. :-)

Sedan tackar husse för allt beröm med blixtsaken. Han jamar att det är mycket tur med. Han tog massvis med kort på mig, och många var det inte bra fokus på. Men som någon jamar, detta är en vinnarbild.
Saknas bara tävlingar just nu. ;-)

Ok, tillbaka till vekligheten.
Sist skrev vi att vi inte sliter på husse. Och jag har varit ute nästan dygnet om.
Men Måns gillar att sova hos husse. Och det har han gjort sista två nätterna.
Faktum är den att Måns talar om för husse när det är dags att sova.

Först så går han och stryker sig kring husses ben, för att sedan gå ut i hallen och stirra på husse.
Och när husse tassar efter i hallen går Måns in i sovrummet! Och då vet husse att det är dags.

Igår tyckte Måns att husse var lite saktfärdig, så han öppnade en garderob.
Där tryckte han in sig mellan en ryggsäck och ett täcke i väntan på att husse skulle lägga sig.

Och i samma ögonblick som husse kröp till kojs, hoppade Måns upp i sängen. :-)


Innan jakten igår var jag väldigt kelsjuk.
Faktum var ju då att vi inte gosat ordentligt på nästan två dygn.
Så när husse kom hem ifrån jobbet gosade vi som aldrig förr.

Husse tyckte att jag tappade attans med hår, så han tog fram borsten.
Och borstad har jag inte blivit på 4-5 månader.
Och OJ vad jag njöt. Jag låg på golvet och kurrade det högsta jag kunde medans husse borstade mig.
Men jämna mellanrum vände jag på mig så husse kunde ta andra sidan med.
Fast skönast var nog när han borstade i nacken. :-)

Titta vad mycket han tog bort! Fyra och en halv jättehög. Jämför med Måns kotte.

Husse provade på Måns med, men hans hår satt fast! *skumt*

Titta vad fin min päls var efteråt!

Sedan har det nu dykt upp JÄTTEfjäderkotletter i Stora vattnet.
Vi smider en plan på hur vi ska få fatt dem med.


SÅ... det var gårdagen. Dagens äventyr tar vi i morgon!

Igår kunde vi inte blogga pga att någon tassade med en mast.

Så jag dansade till mig en måltid i stället.


Finns även på youtube!

Ps. Det har hänt massa mer, men det tag jag senare.

I går kväll hände det igen.
Språkförbistringar mellan katt och husse.

Vi var ute på en promenad alla tre på eftermiddagen.
Till sist gick husse hemåt och vi stannade kvar där vi var.

Måns kom hem efter en timme men jag fortsatte att vara ute.
Länge, länge länge! Ja faktiskt så länge att husse blev lite orolig.
Jag menar... vad är sju timmar egentligen i det stora hela? Ingenting!

Det slutade i alla fall med att husse gick ut vid halv 10 och ropade på mig.
Och DET är något som han inte gjort på en evighet eller två.

Väluppfostrad som man är svarar man då, med ett enkelt jam eller två.
Men inte ska husse tro att jag kommer springades fort fort fort!

Men det trodde han. Så när han hörde mitt klara jam i mörkret för femtonde gången klara han inte mer.
In efter ficklampa och jacka! Och kom utspringades med andan i halsen.
Och då kommer jag! Varför jäkta? Tagga mer lite husse. Jag kommer när jag kommer. :-)

Tidigare på dagen trodde Måns att han var kung i skogen. haha

Så jag fick tala honom tillrätta. Men ska jag jama ärligt lyssnade han inte på det örat.

Under natten var vi ute och inte ens Måns gjorde husse sällskap.

Husse vaknade tidigt och tog brummisen för att åka iväg utan att se skymten av Måns eller mig.

11 timmar senare hade han magen att komma hem!
Och av en slump satt vi båda i hallen, jag drack vatten och Måns lekte med en kotte.

Efter avklarat artighetsgos och en skinkbit var gick vi ut igen.
Får se när husse får se oss igen...

... in i säkerhet.

Som sommarkattsbilden på hittekatters sida kom jag springandes.
En förvånad husse såg mig genom fönstret, för det är inte ofta jag fegar ur.

Sekunden senare var jag inne i säkerhet.

Vad var det då som fått mig att springa så fort?
Jo efter mig hade jag nämligen den feta skällisens kompis. Mao en annan skällis.
Han är egentligen inte större än mig, och husse tycker jag borde ha stannat och tassat till honom ordentligt!
För han har inget att göra på Sigges eller vårat område.

Men som det heter: Bättre fly än att illa tassa!

När jag kom in hade jag den största svans som husse någonsin har sett på mig.
Men den vill jag inte visa för blixtsaken.

När jag lugnat ner mig la jag mig i solen och vilade mig.
Kanske jag tassar till den skällisen en vacker dag, men idag var inte den dagen.

Oj, vad lite det händer just nu.
Måns ligger mest inne och sover på dagarna, för att bli mer aktiv om kvällarna och nätterna.
Själv är jag ute mest hela tiden.

Tydligen hade Sigge fått ett nytt sår på örat, men det vet jag inget om.

Sedan ska vi även be om ursäkt att vi inte har kommenterat så mycket på era bloggar på sistone.
Husse ockuperar nämligen datorn mest hela tiden, och spelar något spel. *mutter*

Det vita tycker vi försvinner på tok för långsamt, kan någon öka värmen lite?

Måns vilar...

Till att börja med ska jag berätta om gårdagens bild.
Den är inte "photoshoppad" utan bara ett resultat av att brorsan blev lurad av husse.
Husse ville inte ha en ny "tudorkatt" så han gick ut och använde blixtsaken utifrån.
Och tom jag tycker att resultatet blev rätt coolt.
Bra att Måns vakar över oss, och JA han kan se ända till Södertälje. :-)

Igår kväll hade husse besök.
Och för första gången på länge tänkte han elda lite för att få upp värmen här inne.
Denna gången kan man inte skylla på 1 meter snö på skorstenen, men något hände.
Så vårat litta hus blev inrökt, men inte alls så illa som förra gången.

Men känsliga nosar tycker inte om det, så vi var ute hela kvällen.
Måns var återigen modigare än mig, och hoppade tom upp i soffan medans husses besök satt där med.
Men jag hade viktigare saker att göra! *host*

Kommer ni ihåg "166/2=83 ... 83/68 = 1,22 = 22%" ?
Att 10 kilo mat perfekt räckte i 68 dagar, fast husse tyckte 83. hehe
Denna gången räckte den i 74 dagar. Så vi har dragit ner på maten lite.
Man måste ju tänka på figuren!
Mao äter vi nästan som de rekommenderat på påsen, fast vi alltid har torrisar framme.

Husse har spritat mitt lilla sår hela veckan med tops.
Och det ser fint ut säger han, fast jag slickar rent det så fort husse varit där och pillat.
Nu har det börjat komma nytt hår runtom såret, så snart syns det inte alls.

Ha en bra söndag alla. :-)

"Välkommen hem" goset är som ni vet vårat viktigaste gos på dagen.

Och då jamar vi om de dagar som husse har varit borta och arbetat.
De senaste dagarna har han jobbat sent och i förrgår kväll hade vi det perfekta
"välkommen hem" goset.

Det brukar vara som så att Måns kommer springandes så fort husse kommer in genom dörren.
Men till husses stora förvåning kommer jag gåendes.
Måns var nämligen ute på patrull och jag låg inne och vilade lite.

Husse lyfte då upp mig och precis som Måns la jag mig tillrätta snabbt.
Sekunden senare hörde vi luckan öppnas, men det var bara vinden som lurade oss. :-)

Så där låg ja i husses famn i 5-10 minuter och bara njöt.
För det blir inte så bra när han ska gosa med båda samtidigt.

En stund senare satte sig husse vid datorn, och då hoppade jag upp och la mig i hans knä.
Stolen åkte ner så han kunde skjuta mig under skrivbordet, och där somnade jag.

När datorn lät konstigt jamade jag lite och husse klappade mig så jag blev lugn igen.
Faktum är att jag låg där i över en timme och jamade när jag ville han skulle klappa.

Måns kom inte in förrän klockan 01:00 så husse och jag fick det perfekta goset utan att brorsan störde.
Och DÅ chockade Måns husse, för det är inte ofta han hoppar upp i husses knä.
Men det gjorde han, så husse fick inte gå till sängs som han egentligen ville, utan satt snällt kvar.


Det var nästan likadant igår. Men då kom Måns in redan vid halv 12.
Husse skrattade åt mig igår med.
För när han kom in sprang jag så fort att jag sprang ut genom dörren han kom in i.
Och han kände på min kalla päls att jag denna gång inte legat inne och sovit, utan sprang hem när jag hörde husses bil. :-)


Igår hade Måns och jag en liten fight i sängen med. Men bara på skoj.

Jag knuffade till Måns så han hamnade på ryggen! Ser ni vad förvånad han ser ut. hahaha

Till sist fick jag nog och gick därifrån.

Igår var vi ute och vallade husse.
Och han jagade oss med blixtsaken.

Just i den här slänten är all snö borta, men vi har mycket kvar på andra ställen.



Som misse har man ett mycket väl fungerande balanssinne.

Givetvis var brorsan med också. :-)


Man blir trött av att valla husse, så jag vilade lite.


Och för dem nu som tror att jag snuttar på svansen, kan jag bara jama att jag gör rent den!


I morgon ska vi visa när vi dricker vatten tillsammans.

I övrigt har inga sensationer hänt. Jag är ute mycket och Måns ligger mest och sover.
Men i natt kom det in en kotte i hallen igen, och både husse och jag tror det är Måns.

Att husse har så förjamat svårt att förstå!
Vi har jamat om det och ni andra har jamat om det, gång på gång...

När vi vill ha gos, så ska det ske NU!

Och nu betyder nu och inte om 5 minuter eller chockande nog ännu senare ibland.
Vill vi bli klappade så är det just då! Och duger inte det så... Tass off! helt enkelt.

Varför jamar vi om detta just idag då?

Jo, för inatt (04:00) ville jag bli klappad.
Slutade med att jag buffade husse av kudden igen, innan han fattade.
Man SKA INTE behöva lägga sådan kraft på att bli gosad med.
Det är ett privilegium för en 2bening att få äran att klappa en katt, så passa på surhusse!


Lite senare (05:15) stod husse men någon slags minibrummis som han körde med i ansiktet.
Då kommer Måns in från patrull och undrar vad husse styrde med.
Då har husse magen att släppa kommentaren: -"Jag vill inte se ut som er i ansiktet"
Det är så man tappar andan helt!

I vilket fall är Måns en mycket förlåtande misse, så han ville i alla fall ha gos.
Just då! Inte sen eller senare.
Så medans husse for med minibrummisen stök sig Måns utmed husses med.

Och ALLA i hela världen vet vad det betyder!
Nej då, inte husse inte. Så Måns fick helt sonika använda tassgripligheter!
Mao, tassa till husse på vaden med klorna ute!

Det hade önskad effekt, så husse stängde av minibrummisen och lyft upp Måns.
Och då kurrade Måns så nöjt! :-)


Idag har det återigen varit underbart väder, så när husse kom hem gick vi ut alla tre igen.
Blixtsaken var med, men det får ni se i morgon.

Ok då, ett litet smakprov kan ni få. :-)

Nu är det så att grannens hus ofta står tomt.
Och nu jamar vi inte om Sigges hus, utan det andra.
Och damen som bor där är snäll, så då ställer jag givetvis upp och vaktar huset åt henne.

Husse förevigade detta med blixtsaken igår, och för att inte störa tog han första korten genom det lilla fönstret i ytterdörren. För när han öppnade visste han att jag skulle lämna min post och gå till husse.

-"Området säkrat!"

-"Hmm, är det någon där borta?"

-"Nä, det var det inte nu kan jag slappna av igen.

Och nu öppnade husse dörren. Och givetvis gick jag dit ifall han skulle tappa en godisbit!

Här tog jag höger mot husse.

Väl framme fick jag en godisbit för att jag hade varit en duktig vaktkatt. :-)


Idag har det varit lungt, inga sensationer än.
Solen har vi inte sett men det vita fortsätter att bli minder och mindre.

Stora vattnet ser lite skört ut på sina ställen med. Men där ute är vi aldrig.

... måste man bara njuta av!

Och nu jamar vi om kvällen innan den försvinner.
Igår var en kalasdag! Det vita försvinner fort om än inte tillräckligt fort.
Fast det blåste attans mycket.

Själv gick jag ut och värmde mig i solen.

Medans Måns först låg inne på matbordet.
När husse skulle blixtra på honom gillade han inte det utan gick därifrån.
Men först var han tvungen att sträcka på sig. Så husse kallade honom för "Tudorkatten".

Hmm... vet ni vem Tudor är? Vi har ingen aning.

När väl Måns med kom ut var han lite full i bus.

-"Vart ska du?" undrade Måns.

Jag var bara tvungen att sträcka på benen lite.

Slutligen vässade Måns klorna för nattens jakt. Med det gick bra vet inte husse.
Men Måns kom i alla fall inte in med någon mususling denna kväll. :-)

Till sist ska jag bara jama att såret är som borta idag igen.
Nu VET ju husse vart det är, men idag är det fyllt med svart päls.
Inte som sitter fast där, men det har kladdat ihop sig som ett lock under natten när jag varit ute.

Ha en bra dag i solen!

Kommer ni ihåg det?
Husse hittade ett litet sår, gick och hämtade sprit men hittade det aldrig igen.

Idag gjorde han det, för det har blivit lite större. tihi
På höger framben sitter det.
Ca 5mm stort och med en enkronas frånvaro av päls.

Så NU har husse spritat in det, och jag satt snällt hela tiden och jamade inget!


Slutligen ska jag bara jama att Måns kom in med YTTERLIGARE en mususling igår.
Det matvraket! hehe

Morgonen var en favorit i repris från igår.
Både Måns och jag var ute när husse åkte till jobbet.
Men när han kom hem var allt som vanligt, nästan...

För första gången såg husse en uppspydd hårboll.
(tror han, för han har aldrig sett någon)

Undertecknad är skäligen misstänkt då jag fäller ganska bra nu.
Det var det första husse inte tyckte var så trevligt.

Lite senare när jag låg och slappade i sängen var Måns ute på patrull.
Och det slutade som vanligt. Fast det nu var ett tag sedan.
Måns hade fångat en mususling, och tagit in den levande igen.

-"Men kom fram nu då!" sa Måns.

Själv tänkte jag hjälpa till, men det kan man lugnt jama att det inte uppskattades. tihi

Musen smet ut i hallen och gömde sig för Måns blev distraherad av husse som öppnade
ytterdörren och hotade att slänga ut den omedelbums!

När Måns insåg faran att maten kunde gå förlorad, tog han det avgörande bettet och la sig under vårat klätterträd. Där avnjöt han sin delikata middag...


-"Inga nusbuffar för dig idag" sa husse och gick därifrån.

Att 2beningar kan vara så känsliga! tihi

I morse hade husse den otroligt dåliga stilen att åka till jobbet medans vi var ute på patrull.
Så varken Måns eller jag fick oss något morgongos. *mutter*

Husse menar givetvis att VI borde passa tiderna, men nä du gubbe. Det är faktiskt du!

Detta resulterade i att Måns INTE ville ha något välkommen hem gos idag.
För första gången på månader hoppade han ner direkt när husse lyft upp honom.
Då passade husse på att lyfta upp mig i stället, och jag la mig tillrätta och kurrade nöjt.
Är inte så långsint som Måns. Men så är han ju som en katta med! ;-)


Så till dagens ämne.
Givetvis finns det inga katter som är fula.
Inte någonstans i hela världen faktiskt. Till och med Sigge har sin charm.

Och nu jamar vi om riktiga katter.

Det var nämligen som så att när husse och vi var ute igår, fick husse för sig att göra en katt av snö.
För tydligen var snön bra att göra saker av.

Och det är så vi skäms! Inte jam kan man kalla det för en katt?!
Nästa gång får du nog lägga lite mer energi i arbetet.

Eller vad tycker ni? Är inte detta världens fulaste katt?

Idag när husse kom hem var det så skönt att vi alla tre gick ut en sväng.
Givetvis var blixtsaken med.


Husse kastade en kotte till Måns, som dödade den direkt!

Här har våra svansar fastnat! Men vi kom loss. Tänk att sitta fast med en annan misse. *burr*

Plötsligt såg vi en 2bening som fäst ett par träbitar vid tassarna, och hade en bit i varje hand med.
Det spektaklet inspekterade vi grundligt!

Själv la jag mig och vilade på E 0,210an

Slutligen "High tass" från en hårt arbetande tass!


Ps. I morgon ska vi visa VÄRLDENS FULASTE KATT! tihi

2beningarna har något som kallas för kalender.
Det är i den som man kan se vad det är för namn på dagen och vilket nummer den har.

Våran, Måns och min dag kallas för den 29e.
För det var det nummer dagen hade den dagen vi flyttade hit.
Så men jämna mellanrum dyker det upp den 29e och vi får något gott, om husse inte glömmer bort det som han gjorde förra månaden.

Igår sa han till oss att det inte blir den 29e denna gången!
-"Vad då, inte blir? Klart det blir jamade vi!"
Då visade han kalendern och denna gången fanns inte det 29e med!

Vi skyller givetvis på tryckfelsmisse!
Men husse sa att det skulle vara så, så det blir inget firande förrän nästa månad.

Gissa om vi var sura inatt! Inget firande... *mutter mutter*

MEN när husse kom hem idag sa han att han bara skoja, vi firar fast det är den 1e.
Och eftersom husse glömde sist, så bjöd han på vitfisk när han kom hem! *slurp*

Måns känsliga nos uppfattade genast att det var något gott på gång.

Han ropade på mig och vi gjorde allt för att skynda på husse, jamars vad långsam han kan vara!

Efter lång väntan i säkert kattiljoner timmar fick vi till sist vår festmåltid.


Så idag tycker vi om husse igen. :-)