Sörpingskatterna

Igår så berättade katten Lilja på Södertäljes katthem om stackars katten Lycka.

"För drygt 2 veckor sedan hade en person flyttat från huset. Fastighetsägaren tittade in i hans vindsförråd för att se om det var tömt. Det var det inte. Någon hade ”glömt” en katt i förrådet. Fastighetsägaren öppnade dörren och såg att katten levde, men bara nätt och jämt. Det var ju drygt 2 veckor sedan utflyttningen hade skett. Ni kan själva förstå hur en katt mår som varit instängd så länge utan mat och vatten."

Bland annat så hade Sambo och Roxy kommenterat:

"Vi har läst någonstans att "Människor som hatar katter, kommer att komma tillbaka som möss i sitt nästa liv." Om man lägger till att det även gäller "människor som behandlar katter illa" och till sist önskar att mössen hamnar i närheten av Max och Måns så är det väl vad vissa förtjänar!!"

Så från och med NU ska alla möss vi fångar som luktar 2bening, lida extra mycket!
Det har ni alla våran hederstass på!

Måns sitter och funderar på plågsammaste/långsammaste museliminering.

Själv är jag en handlingens misse, så jag påbörjar arbetet omedelbums!

Idag är det 11 månader sedan vi flyttade in hos husse.
Vi gjorde ingen större sak av det, för att ladda till stora 1 års kalaset.

Men det har hänt lite under dagen i alla fall.

Husse vaknade tidigt och åkte efter en stund till jobbet för att fixa lite.
När han kom hem efter tre timmar var han inte själv.

Han hade nämligen hämtat upp Måns stödhemsmatte på vägen.
Det var jättelänge sedan hon såg sin pälskling.

Själv låg jag i soffan och sov, så när jag var nyvaken passade hon på och klappade mig.
Gick bra någon minut, men när jag vaknat till höll jag mig på betryggande avstånd.

Huvudkatten själv var ute på patrull, men efter någon timme dök han upp och visade upp sig.
Det var mest för Måns skull hon dykt upp, så hon blev glad att se honom.
Man vet aldrig vad schemat säger för dagen,
patrullerna kan vara långa och passa tider är inget som vi är duktiga på!

När husse skjutsat hem henne kom han hem till en hall fylld av fjädrar.
Givetvis var det "Tigern" som hämtat in den. Det gissar husse på i alla fall.

Husse var nu trött som attan, och gick och la sig på sängen för att vila.
Klockan var inte mera än halv sex, men det gjorde inget.

Jag hoppade upp och la mig brevid och efter 10 minuter kom Måns och gjorde detsamma.
I tre timmar låg vi där och halvsov alla tre. :-) Var mysigt.

Husse kommer nog snart att lägga sig på riktigt, för han har en lång dag i morgon.

Frågan är vad vi ska göra... Husse sällskap, eller ut på patrull?

*Funderar*

Det händer att jag gör lite narr av Måns har då han är tunnare/klenare än mig,  
och att han inte har fightas med Sigge.
Och över det faktum att han sover hos husse de flesta nätter.

Men igår gjorde husse den första filmen med enbart Måns.
När jag såg den skämdes jag!

Och jag kan bara jama en sak... RESPEKT!

Det är i alla fall vad Måns måste ha haft igår.
För OJ vad han åmade sig för husse.

Som en skällis gick han fot hela kvällen, och när han ville bli upplyft strök han sig på husses ben och hoppade samtidigt. Och flera gånger lyft husse upp honom och Måns var så nöjd, så nöjd.

Måns var faktiskt så nöjd att han "trampade" på klorna ute, så att husse nästan började blöda.
Men husse bet ihop och njöt av sällskapet han med. :-)

När husse satte sig vid datorn ville inte Måns sluta gosa för det.
Nej då! Han hoppade upp på skrivbordet och ville bli klappad.

Husse såg då att Måns letade efter någonstans att lägga sig tillrätta.
Så han bäddade på skrivaren, men en liten handduk. tihi

Måns som inte är så dum som man kan tro, förstod läget och lade sig tillrätta.

Han låg där och nickade och husse skrattade åt honom.
För han var så trött så han inte kunde hålla huvudet uppe.

*Gäääääsp*

Han insåg att kanske husses knä är skönare.
Så han hoppade ner i husses knä och lade sig där i stället.

Faktum var att han var så trött att han lät husse ta bort två fästinger där han låg utan att reagera alls.

Men husse kunde inte sitta blixt stilla som Måns kräver, så efter en kvart gick han iväg och hittade en egen sovplats.

Husse har varit ledig idag, så jag lät honom sova till klockan 8.
Då hoppade jag upp i sängen med mina skitiga tassar och trampade och nosbuffade
för fullt! :-) Måns låg givetvis redan där och sussade gott!

Husse var borta ett par timmar och när han kom hem igen var både Måns och jag på patrull. *host* nu var det ju så att husse kom på mig med blixtsaken i högsta hugg.
I ingenmansland mellan Sigges Område och stallet såg husse mig ligga och halvsova i slänten.

Husse tänkte göra en "favorit i repris" och gå ner och ropa på mig.
Men idag behövde han inte ropa. Så fort jag såg honom tassade jag ditåt i sakta mak.

När jag till sist kom fram till husse bjöd han på en godispinne han köpt när han var borta.
Det var faktiskt länge sedan vi fick någon. Så nu är det bäst han har en i fickan nästa gång med!

När jag ätit upp la jag mig i gräset brevis husse, och han satte sig brevid och gosade.
Efter några minuter hörde vi ett välbekant ljud.

Det var Måns som kom tassandes och också ville ha godis och gosa.

Husse lyfte upp Måns och avundsjukt strök jag mig utmed husses ben.

Men plötsligt hörde vi ett alltför välbekant ljud!
Detta ljud fick Måns att börja morra och ville INTE vara upp i husse famn mer.

Just det, det var skällisen som stod och... skällde!

Vi gick halvägs upp till huset för att ha bättre koll på idi... jag menar skällisen.

När husse kom med upp gick vi in och åt några torrisar.

... Måns 1a April skämt blev verklighet häromdagen.

Jag låg på bryggan och tänkte: -"Ska jag eller ska jag inte?"
För de höll ju på att reta gallfeber på mig.
Utan att ha någon respekt för mina vassa klor, simmade de fram och tillbaka.

Och nära också.
´
Det enda jag behöver göra att att attakera. Snabbt och effektivt.
Frågan var bara, hur få den i land?

Sedan var jag tvungen att avgöra vilken av de båda jag ska sikta på!

Fram och tillbaka... de verkligen bad om att bli middag! *mutter*

-"Du kan inte ta mig!" Kvackade han. Åhhh, vad arg jag var här!

Efter att ha retat mig en kvart simmade de iväg...   fegisar!

De hade tur den här gången att jag lät dem leva! Nästa gång tar jag dem!


Hur skulle ni gjort? Hoppat i, eller väntat på att de är på land?

I förrgår när jag var ute på patrull stötte jag på ett lovligt litet byte.
När jag fångat den tänkte jag att husse kanske vill se.
Så kanske man kan få ett par extra dentisar när man är så duktig.

Så jag tog fångsten i munnen och tassade hemåt.
In genom luckan och jamade högt och ljudligt: -"Husse kom hit! Duktig va??" :-)

Husse kom givetvis,
men man kan lugnt jama att jag inte fick den positiva respons som jag väntat mig.
Och började skälla på mig och gick och hämtade blixtsaken.

Och inte ens den kunde han hålla stadig. Det var ju bara en liten snok.

Eftersom husse lät som om det åskade gick jag in i köket med den.

Till sist fick husse som han ville och jag gick därifrån. *mutter*


Husse som inte alls gillade dem tog en lång pinne han har (räfsa) och lyckades få ormen att fastna på den.
För att ta den med handen vågade inte husse. Fnys! Jag hade ju nyss haft den i munnen.
Medans han gick ut med ormen såg han att den levde, för tungan åkte ut och in hela tiden.

Några extra dentisar fick jag inte, bara skäll.

Väl ute skickade husse iväg den så långt han kunde.

Och jag som bara ville visa hur duktig jag varit. :-(

Ps. Förlåt Gustav, du kommer nog aldrig få en lucka som vi håller på.
     Men du spinnhealar din matte för fullt nu, så lucka är oviktig. Hoppas att healningen hjälper!

Igår kväll kom vi båda och mötte husse vid brummisen, så vi fick båda "Välkommen hem" goset utomhus i mörkret. Att det är mörkt beror på att husse inte bytt en trasig lampa. tihi
Men vi ser bra ute i alla fall.

Väl inne tog husse bort ytterligare 3 fästingar!
Det börjar bli små sår, för de sitter alltid på samma ställe.
Husse har spritat så gott han kan. Men det kliar som jamars.

Husse fick idag äntligen bort Måns fästing.
Och hör på detta. Det var den andra på Måns och han har inte fått Fronline på sig.
Är inte livet bra orättvist?

När husse vaknade i morse låg vi båda i sängen och myste.
Eftersom han inte skulle jäkta till jobbet idag fick vi extra med gos.
Jag hade min vanliga plats med huvudet på kudden, och trampade nöjt.

Solen skiner så vi är gärna ute och solar i värmen.


När jag låg och halvsov blev jag attakerad av Måns bakifrån! Den fegisen. :-)

Men jag hyfsade till honom så han gick iväg så jag kunde sola mer.

Just det ja!
Igår hände något som fick husse att skälla på mig.
Men det jamar jag om i morgon. :-)

När husse kom hem igår kväll kom jag och mötte honom vid brummisen.
Där ute i mörkret gosade vi för fullt.
Väl inne fortsatte vi och han upptäckte några fästingar.

Då satte sig husse på golvet och la mig i sitt knä.
Där underkökte han min hals grundligt och hittade inte minde än tre fästingar som han tog bort.
Ibland var det så skönt att jag ville hjälpa till och klia med baktassen. tihi

Han slutade allt genom att prova en ny omgång Frontline i nacken på mig.
Men vare sig han eller jag har större förhoppningar om att det ska hjälpa.

Måns lyste med sin frånvaro, så jag fick ganska mycket egen gostid.

När väl Måns dök upp vid halv tolv stod både husse och jag som fågelholkar!
Vad hade Måns råkat ut för?

För när han kom in var han blöt på hela fronten, så att säga.
Bröstet, frambenen och ansiktet från ögonen och neråt. Men inte på huvudet.

Kan det varit så att han badat? Nja, då borde hela han varit blöt.
Hade grannen varit framme med stora vattenkanonen? Nä, det tror vi inte heller.

Husse och jag kom fram till att han måste ha snubblat på sig själv.
Framför allt eftersom det blöta bara var där, plus att han var skitig.

Givetvis tiger Måns som muren. -"Inget ni har med att göra!" muttrar han.

Sedan försökte husse ta bort en fästing på Måns idag på morgonen.
Men det föll inte i god jord, så efter en liten fight släppte husse Måns.
Husse ska prova igen när Måns tagit en tupplur. Då är han mer medgörlig.

-"Här är jag säker!"

Först ska jag jama klart om gårdagens patrull.
Husse trodde inte han skulle se mig på lång tid efter att ha sett mig på andra sidan.
Men mindre än en timme senare satt jag vid hans stol och sa -"Jam, lyft upp mig!" :-)

Angående krympning, så köpte husse en...

... för ett par veckor sedan.

Han var bra skeptisk, för inte kunde den vara så "bra" som alla sagt.

Givetvis blev undertecknad, första testmisse för denna tingest.
Den skulle ta bort "massor" av hår som inte gjorde nytta längre.

Och faktiskt så var det rätt skönt när husse använde den.
Så skönt att jag kurrade och åmade mig för fullt i hallen.
Till sist hamnade jag under skohyllan, så husse fick dra ut mig för att fortsätta. tihi

Och OJ, vad hår vi fick bort! Och fort gick det.
Titta här!

Högen blev till och med större än dentisburken.

Husse lekte lite och gjorde en "katt" av högen.

Lite senare var det Måns tur.
Och han är inte riktigt lika medgörlig i vanliga fall, när husse ska ta bort fästingar eller borsta honom.
Men han gillade det också!

Han fick inte bort lika mycket, men så har han inte lika mycket hår heller.

Så tack husse att vi slipper slicka i oss allt detta hår!

För att kräkas hårbollar är inget roligt.

Det är ingen hemlighet att vi patrullerar ett STORT område.

Och vi gör det med sådan energi att jag till om med ömsar skinn på en trampdyna just nu.
De blir slitna helt enkelt. :-)

Idag när husse gick ut blev Området oändligt mycket större.
För när han tittade över Stora vattnet såg han en bekant siluett. Dvs mig!

Han var inte säker så han sprang in efter blixtsaken för att dubbeltassa saken.

Han zoomade lite och visst var det jag!

För att prata människospråk måste jag för att komma hit:

- Gå förbi Sigges område ca 100 meter.
- Tassa över den lilla bron.
- Gå 100 meter åt samma håll som jag kom från.
  Vilket inkluderar en stallkatt och skällisens Område.
- Sedan yttligare 50 meter på åkern som ni ser.

Husse är nyfiken vart min patrull sluter. För det vet inte han.

Men jag gissar att han kommer att fråga ut mig när jag kommer hem igen. :-)

Nu ska ni blunda och se följande framför er.

Det är tyst ute, det enda som hörs är en svag bris bland träden.

Solen är på väg ner på andra sidan av Stora Vattnet.

Husse kommer ut och lyfter upp mig och jag lägger mig tillrätta i hans knä.

Samtidigt kliar han mig skönt bakom ena örat.

Där sitter/ligger vi och filosoferar över våra liv medans solen sakta försvinner i horisonten.



Måns låg däckad (efter en tvådagars patrull) inne i sängen hela kvällen.
När husse kröp till kojs gick han ut och lättade på trycket.

Sedan kom han in och sov hos husse hela natten...

Idag var det Måns som upptäckte husse först när han kom hem.
Husse fick syn på Måns i skogen och ropade, fast Måns var redan på väg.

Måns jamar inte som jag, men han har en annan egenhet.
Han småspringer sista 5 meterna fram till husse, givetvis med gladsvans.

Efter lite "gräsmattegos" lyfte husse upp Måns och Måns la sig till rätta.
Där stod de som en stary i 10 minuter innan husse blev trött i benen och gick till utemöblemanget.
Där satte han sig ned med Måns och i säkert 5 minuter till gosade de innan Måns ville gå in.

Jag förstår att Måns var lite gossugen. Goskontot måste ha varit tomt.
För sista 2 dagarna har husse bara sett Måns vid halv 10 på kvällen när han kommer in för att äta. Sedan har han gått ut på nattpatrull. Så husse sover ensam nu för tiden.

Om ni undrar vart jag var stod jag innanför skjutdörren och tittade på husse och Måns, men jag ville inte störa. Husse upptäckte mig först när Måns hoppade ner.

Idag är det i alla fall jätteskönt ute.
Det är faktiskt så varmt att vi uppsöker gärna skuggan.


Måns tyckte jag var lite skitig, så han gick fram och slickade rent mig.

-"Lite mer tack!"

-"Nä hä... husse du kanske kan?"

När jag la mig i trappen, fortsatte Måns min tvätt. Är väl min tur nästa gång.

* Varning! INGA bilder idag!*  :-P

Husse och jag tycker om varandra, mycket!
Så nu ska jag jama om hur våran vardag kan se ut.

Som idag...

Husse har arbetat och arbetade faktiskt längre än utlovat.
När han kommer hem med brummisen står jag på lilla vägen ovanför Sigges Område.

Givetvis har jag respekt för brummisar och tassar in ett par meter i skogen.
Husse brummar förbi, för han har sagt till sig själv att aldrig ropa på oss från bilen.
Han rullar ner till huset och parkerar.

Givetvis tänder han en stinkis, och väntar på att jag ska komma.
Men jag var inte säker på att det var husse i brummisen, så jag hade tassat vidare.

Husse började då ropa efter mig, men det blåser som jamars så jag hörde inte det.
Då gick husse upp på lilla vägen, dit där han hade sett mig och ropade igen.

-"MAAAAAX!! Maxbubben!!"  (Har era 2beningar också konstiga smeknamn på er?)

Till sist hörde jag honom och blev jätteglad!
Så glad att jag inte tänkte mig för, utan började att jama som attans medans jag småsprang mot husse!
Det var bara en sak... Jag sprang och jamade rakt över Sigges område! Ops! ;-)

Jag jamade ända tills jag kom fram till husse där jag la mig på rygg för att tydligt tala om att jag litar på husse och att han nu ska gosa med mig.

Det gjorde han givetvis och jag rullade runt så jag blev alldeles skitig i pälsen. hehe
Samtidigt som jag kurrade det högsta jag kan. Och det är något jag är bra på.

Husse lyfte till och med upp mig så vi fick nosbuffas lite.
Efter ett par minuter släppte han ner mig och vi gick tillsammans hemåt.

Gossuget hade inte släppt så jag sprang ifatt husse och la mig på rygg en gång till.
Då skrattade han och klappade mig såklart.

Väl inne fick jag lite mera gos och en skinkbit för jag varit så duktig och kommit när husse ropade och följt med honom hem.

Men det ÄR en underbar dag idag. Så när vi lugnat ner oss gick jag ut på patrull igen.

Så de som tror att vi "skyggisar" aldrig kan bli gosiga kan ta och trycka upp en fjäderkotlett där solen aldrig lyser!

Är tvåbeningen justa mot oss, är vi justa tillbaka!

Nosbuff från Max.

I alla fall med våra mått mätt.

Jag har blivit anklagad för att "tufsa" till Sigge, har jag ingen aning om.

Husse har bytt tassar, eller däck på bilen idag.
Vilket noga övervakades av Måns.

Och på tal om Måns hittade han en stackars fjäderkotlett med.


Själv så patullerar jag konstant. Fram och tillbaka!


Sedan undrar husse över det där Frontline.
Fast jag har fått det på mig, tycker fästingarna om mig. *mutter*

Om vi börjar med goskontot.
Flera av er har jamat om att vi har ett goskonto, och det är nog så.

För som ni vet bloggade jag på annan ort i förgår (hur är en hemlighet), och husse gick ett varv och kollade efter mig. Då kom jag hem vid halv åtta på kvällen. Åt en bit och gick direkt ut igen.

Måns gjorde samma sak igår, men han kom inte hem förrän halv 10!
Mao när det var dags för husse att hoppa ner i sängen. Han är inte dum Måns.

Min dag borta medförde att goskontot behövdes fyllas på.
Och det gjorde jag igår.
OJ, vad husse och jag gosade! I hallen, i sängen, i soffan och på kvällen när vi tittade ut efter Måns höll han mig i sin famn i säkert en kvart innan han ställde ner mig på räcket.

Så nu är goskontot fyllt igen.


Sedan var det det här med sabotage!
En dum 2bening har gått här i två dagar och tagit bort en massa småträd, eller sly som husse kallar det.

Det enda positiva med det är att han kanske skrämt bort huggormarna.
MEN, det var i dessa träd vi oftast fick fatt på våra fjäderkotletter.
Så nu MÅSTE vi klättra 5 meter upp i de stora träden för att få fatt på några. *mutter*

Titta här!

Husse och jag gick en sväng, men det var lite omständigt!

Åhh, hopp!

Hittade ett grässtrå som  var jamars gott!


Avlutningsvis ska jag bara jama att Måns blev "spritad" för första gången igår.
Ett litet sår som han hade på huvudet.

Då granndamen ska flytta snart, gjorde jag en snabb besiktning av hennes lilla hus idag!

Kanske man ska flytta dit så man får lite egentid.
Det måste jag grunna på!

Fördelar:

- Ingen husse eller Måns som stör när man ska sova.
- Ingen som kollar om man haltar efter en fight.
- Ingen som håller fast en och tar bort fästingar.
- Fri tillgång på vatten ur kranen.
- Längre från Sigges hus.

Nackdelar:

- Skulle nog bli ensamt.
- Skönt att bli av med fästingarna.
- Vem ska jag nosbuffa?
- Kommer husse att stänga igen luckan hos sig?
- Låtsasfighterna med Måns kommer jag att sakna.
- Vitfisk, dentisar och pinnar blir nog ett minne blott.
- För liten att kånka in en egen säng.
- Tydligen måste man betala för att bo där. Och möss räknas inte. Konstigt.

Finns säkert fler för- och nackdelar.
Men jag tror jag stannar hos husse, vi har det rätt så bra i alla fall. ;-)

I alla fall förevigade husse mig med blistsaken när jag besiktigade huset.
Och om någon tycker jag ser rädd ut, är jag inte alls det. Bara lite reserverad.

Igår var både husse och vi sega och trötta.
Husse har jobbat mycket och vi har patrullerat dygnet runt när det blev så bra väder.

Så igår lät husse blixtsaken vara och la sig i soffan framför tvn.
Jag låg redan där, så jag kröp upp till husse och där låg vi och gosade i ett par timmar.
Mysigt! :-)

Måns låg inne i sängen och sov, så det hände inte så mycket.
När husse skulle gå och lägga sig, gick vi ut igen.
Och just nu skriver jag på annan ort, så husse har inte sett oss sedan igår kväll.

Misstänker att han är lite gossjuk så han går nog ut och ropar snart. tihi

Här kommer en bild från ett annat tillfälle.

Igår var det som flera av er jamat en fantastisk dag.

Husse önskade att någon annan med blixtsak var med, då framför allt när husse satt på berget. Måns hade han lyft upp i sin famn och jag la mig brevid.
Det var tyst och fjäderkotletterna kvittrade.
Och vi såg JÄTTESTORA fjäderkotletter med. :-)

Sedan skulle jag jama om när jag sprängde gränser.
Nu vet husse att det finns 2 människor jag går fram till.
Husse förstås, men i förrgår såg husse mig utan att tveka gå fram till granntanten.
Synd att hon ska flytta snart. *snyft*

I morse såg husse Måns göra något som han hört talas om att vi gör.
Dvs. klättra 5 meter upp i ett träd till ett fjäderkotletthus och titta in.
Måns ogillar att det är så små hål bara.

Givetvis ville vi dela med oss av gårdagens underbara dag, men vi kunde inte välja vilka bilder ni skulle få se. Så ni får helt enkelt se allihop, då husse kokade ihop en liten vårfilm.

*Varning för otäcka bilder!*

... skrek husse högt när han tittade ut genom köksfönstret.

Själv låg jag i soffan och sov när husse väckte halva kommunen. Vad hade hänt??

Jo, det var som så att husse hade sett Måns bråka med en huggorm.
Och husse tror att huggormen hade blivit ditburen av Måns.

Husse hoppade i alla fall i ett par skor och sprang ut mot Måns, så Måns blev rädd och gick tillfälligt därifrån. Givetvis ville han inte lämna sitt byte utan kom tillbaka.

Husse skrämde iväg Måns igen och dokumenterade skadorna på huggormen.
Och ormen hade fått duktigt med stryk, men var inte död vid fototillfället.

(Klicka på bilderna för närmare kontroll av ormen. På egen risk.)


Som ni ser är huvudet mosat och skinnet helt borta på sina ställen.

Husse blev givetvis orolig, hur det hade gått med Måns?
Måns själv tog uppståndelsen med ro och gick och la sig.


Så här ett dygn senare kan vi lugna alla och säga att Måns mår bra. *Phu!*

I morgon ska vi jama om trevligare saker som har hänt,
undertecknad har sprängt lite gränser igen. :-)

/Nosbuff

Nu patrulleras det dygnet runt, i alla fall så gör jag det.
På sin höjd går jag in och äter för att 4 minuter senare gå ut igen.

Måns därimot tar sig en tupplur då och då på ett par timmar.
Han är också duktigare på att ta hand om sin hygien, vilket kan ses här.

Det är ingen slump att Måns päls skiner så fint, han patrullerar ju bara deltid.

Nu börjar paddorna komma fram med, men de är inget vi äter.

Idag har det varit jätteskönt ute, bara att njuta.

Min omfattande patrullering har medfört att husse redan tagit bort årets första fästing.
Och ni som direkt tänkte "Frontline", kan jag jama att husse han använt det på mig.

Efter en hårt patrullerande dag brukar husse och jag dela på en bira.
Men husse säger att jag bara får lukta. Är det rättvist??

Och ska jag jama ärligt, är det inget gott.

Så nu har det gått fyra minuter, dags att gå ut igen.
Bye, bye!

Tack Skaparkatten, för vi lever fortfarande. :-)

Husse förklarade att trådarna som hänger högst upp på stolpen är farliga.
Så man ska inte klättra upp, eller gå nära om de har trillat ner på backen.

När vi lugnat ner oss blev Måns lite törstig.

Husse jamade igår om något som kallas för meter.
Så att alla missar ska förstå hur långt bort vi var så bor vi vid den sista pinnen man kan se här.
Och nu är vi halvvägs hemma igen.

Nu började jag bli jamars trött i tassarna. Så jag vilade lite.
-"Husse! Fem minuters paus tack!"

Måns var givetvis rastlös. "Kom nu då!" Jamade han.

Husse lullade vidare, och vi kom straxt efter.

Plötsligt hörde vi något ljud. Både Måns och jag blev nyfikna och gick dit.
Husse tyckte inte om det och följde efter. Men det var inget.

Nu började vi känna igen oss igen. Snart var vi hemma. Skönt!

När vi kom hem blev plötsligt bena fulla med spring. Så vi busade lite. :-)

-"Här är man trygg!" sa Måns.

Själv så vilade jag ut på gräsmattan.


Det var ett riktigt äventyr detta. Tänk vad stor världen är!

Husse säger att älgarna brukar vila där uppe i skogen.
Och att han har sett dem vid olika tider på dagen.

Sedan var han inte riktigt sams med blixtsaken.
Även om dessa kort blev ok, så var det flera han ville visa som bara blev skräp.
Tex när vi hoppar en meter upp i luften och gör "high tass!"

Blixtsaken ville nämligen kompensera för att det var lite dunkelt i skogen så det blev ingen bra skärpa.
Och då kunde det bli så här:


Ha en bra dag i solen!
/M&M

Först en uppdatering om min tass.
Jag går utan problem, och springer och klättrar i träd.
Men ibland sitter jag såhär, men inte varje gång. Vilket gör husse konfunderad!


Promenad i skogen ja!
Husse brukar gå ett varv i skogen med blixtsaken, för han har bestämt sig för att lyckas fota en älg. Vilken tydligen är ett jamars stort djur. Men de är räddare för blixtsaken än vad vi är.
Så han har bara sett bakbenen ett par gånger.

Idag bestämde vi oss för att följa med.
För SÅ långt in i skogen som vi varit idag har vi aldrig varit.
Det är läskigt, men nu hade vi ju husse med oss, och vi höll oss nära honom hela tiden.

-"Vänta husse!! Vi vill med!!"

Måns tyckte vi var lite slöa då och då. Så han satt uttråkad och väntade.

Ibland gömde han sig bland blåbärsbuskarna. Likt en tiger spanade han på oss. :-)

Men han ville ju inte verka vara en fegis. Så ibland bröstade han upp sig med. tihi

Vi gick i något som husse kallade för elgata. På båda sidorna om den är det skog.
När vi hade gått ett bra tag tog den slut.
Och vi kom fram till ett platt område som husse kallade för åker.

Titta vad långt jag kan se!

Nu var vi om vi ska vara ärliga lite spaka.
För nu var det långt hem! Tänk fall husse skulle springa ifrån oss?
Husse sa att vi var ca 6-700 meter hemifrån. Och det är LÅNGT när man är i den farliga skogen.

Tänk på alla andra djur som finns där inne! *ryser*

Plötsligt såg jag en skylt som fick hjärtat att stanna! Skulle husse ha ihjäl oss???


To be continued...

Hej Måns här igen.
Givetvis händer det mer saker i skogen än att vi bara skulle visa en idolbild.
Men det var som så att både husse och jag var lite oroliga för Max igår.

Historien började egentligen i förrgår. Då husse sitter framför datorn och plötsligt får se Sigge utanför fönstret. Fem sekunder senare kommer Max in och hoppar direkt upp i husses knä.

Trevligt, tänkte husse och gosade för fullt.
Lite senare såg husse Max i hallen, och då lyfte han på höger framtass när han satt ner.

Då fick husse panik, inte nu igen tänkte han.
För givetvis trodde han att Max och Sigge hade fightas!

Husse tog Max och gjorde en MYCKET grundlig inspektion av frambenet.
Och husse svor över att Max har så tät päls. I princip omöjligt att sära på pälsen så man kommer ner till skinnet. Husse berömde Max med för han var mycket medgörlig.
Till och med när husse la honom på rygg i husses knä låg han kvar och bara kurrade.

Husse svor lite till över det faktum att katter även kurrar när de har ont.

Inspektionen slutade med att han inte hittade något sår alls, kanske att någon av trampdynorna var lite mer ärrad än vanligt. Men inget blod eller annat.

Och husse var nöjd över att se att Max inte haltade i alla fall. Utan gick normalt.
Max tog det i alla fall lugnt resten av dagen och jag fick hoppa in och patrullera dubbelt.

Igår morse var husse lite sen till jobbet, och då kom Max in igen och jamade det högsta han kunde.
I det här fallet betydde det. Gosa nu!!
Men husse hade inte tid utan det blev ett par snabba klappar innan han åkte.

När han kom hem på eftermiddagen var inte Max hemma, så husse och ja gick ett varv för att leta.
Men ingen Max syntes till.
Vi ville inte oroa er läsare för vi vet att husse nojar upp sig mer än nödvändigt oftast.
Så därför blev det bara en bild på mig.

Det roliga var att när vi gjort gårdagens inlägg gick vi ut i vardagsrummet.
Och vem sitter utanför då? Jo Max givetvis. Då blev både jag och husse glada.

Max går utan problem och det verkar inte vara så farligt.
Men vi får ge det ett par dagar till, vi vet tyvärr av erfarenhet vad som händer när det är sårdags.

Idag blåser det som /#&(" , så vi tar det lugnt.

Och medans vi skrev detta fick Max lite gosabstinens.
Så lärd av Sippo han la sig på tangentbordet och tvättade sig.
Att solen värmde gott där gjorde ju inget heller, tyckte Max.

Då Max just nu lyser med sin frånvaro, får ni hålla tillgodo med en nytagen bild på mig.

Inte ofta jag sitter här!

Vi känner ju alla till snabeldraken som husse/matte jagar oss med inomhus.
I går gjorde Måns en fasansfull upptäkt. Det finns en snabeldrake som är värre än den inne!

Inte nog med att den låter värre, den finns utomhus och sprutar vatten!!
Nu kan man inte vara säker från snabeldraken på patrull heller.

På håll såg Måns draken.

Han tog mod till sig när den tillfälligt var tyst och gick fram för en snabb inspektion.

USCH vad läskig! Bäst att tassa vidare.

Husse hade blött i en hink med. Men Måns fortsatte att tassa.

Till sist kom han på säker mark.


Så varning vänner!! Inte ens ute är man säker från draken!!

Och äntligen har jag lärt mig hur man klipper in en film i bloggen! :-)

Det finns många ljud här i världen.
Tex vårat underbara jam.
Som man till exempel kan använda som jag igår, då jag skällde ut husse.

Jag hörde husse komma hem med brummisen, så jag sprang in.
Men tror ni husse kom in eller? Nej då!
Så jag gick ut igen, och då hörde jag husse prata med grannen. Så då gick jag dig och jamade på husse, så han skulle förstå att jag krävde lite gos.
Men jag gick inte ända fram, för grannen är lite otäck.
Eller rättade sagt alla 2beningar utan husse.

Grannen försökte ropa på mig, men det gick inte.
Så först när husse tagit ett par steg närmare mig, vågade jag mig fram.

Sedan finns det ljud som Måns och jag reagerar kraftfullt på.
Tex förra veckan då vi hörde ett barnskrik på tvn.
Vi trodde det kom utifrån och gick till skjutdörren och morrade.

Eller som i höstas. Då någon av skällisarnas (eller skällisens) mattar ropade.
Då gick Måns in och morrade för fullt! Det var inget ljud han tyckte om.

Och husse undrar givetvis vad vi har emot kvinnfolk och barn.
Men det ska han inte bry sig om. :-)

-"Så här på kvällen är det tyst här ute!"

Måns låg hela dagen igår och skrattade med tassarna på magen. Varför?
Jo, för att ni alla gick på rövarhistorien om mig!
Tror att det är dags att byta passjam på bloggen.

Och själv vet jag inte om jag är mest sur på Måns eller er...

Tänk efter...

1. Skulle jag handlöst bara kasta mig i vattnet? Knappast! Usch!
2. OM jag skulle det, skulle jag missa? Med en 1/2 meter! Knappast!
3. Skulle jag låta som en kattunge? *fnys*
4. Och husse skulle förmodligen tvångsduscha mig i varmvatten.

Bilderna ni såg på en blöt Max tog husse halv tre natten till igår.
Då jag hade varit ute på en 4 timmars patrull i ösregnet. Han (husse) uppskattade inte när jag hoppade upp i sängen och skakade av mig. Konstigt? ;-)
Och då hjälpte husse mig med en handduk. Tack husse!

Ang. Vincent har jag inte mycket att kommentera. Mer än att det är långt till Växjö! ;-)
Mycket ståtlig katt måste jag jama! Vill du ha en lookalike. Klicka här! Vincent vill ha ett hem.

Undrar om vi alla har en dubbelgångare? Måns har ju Samantha på Katthemmet Kompis!

Slutligen vill vi bara tacka alla som röstade på oss i Wikkis skuggtävling. Tack!

Här sitter jag och tänker ut en hämnd på Måns, och en devis till tavlan. :-)

Hej, Måns här.

Brorsan Max är inte klok. Eller så har han fått storhetsvansinne.

För häromdagen såg han en...

... ett par meter utanför bryggan i vattnet.

Sakta, sakta smög han sig ner. Och när han kommit upp på bryggan tog han sats och sprang tills bryggan tog slut och hoppade allt vad han kunde mot fåglen!

Han landade cirka en halvmeter från den, men chocken av det kalla vattnet gjorde att han jamade till som en liten kattunge! hahaha
Så snabbt han kunde simmade han in till land.

Jag kan jama att han såg bra ynklig ut när han kom upp.

När han kom in i huset hjälpte jag honom att bli torr!


Husse hämtade en handduk med, så att det skulle gå lite fortare.

Tror inte han provar det igen!

Max har även blivit beskylld för att springa på byn!
Detta foto kom häromdagen med underhållskrav. Max vill gärna inte prata om det.

Tydligen heter pojken på bilden Vincent!